Champagneförslag

Nu är det snart dags att fira in det nya året. I senaste numret av Café fanns en liten bubbelrekommendation som jag vill delge er.

Om du ska ha en romantisk dejt:
Pierre Peters Cuvée de Réserve; pris 265:-

Om du ska ha en lyxig liten middag:
Bollinger; pris 385:-

Om du ska bjuda många:
Prosecco Antonini Ceresa; pris 99:-

Om du står utomhus, fryser och kollar på raketerna:
Rotari Brut; pris 99:-

Om du sitter ensam i din förortslägenhet medan din extjej är på flott fest med sin nya rika kille:
Krug Grande Cuvée; pris 1329:-

Hoppas det nya året blir ännu bättre för er alla.

GOTT NYTT ÅR!

God Jul!

Resultaten har inte varit någon höjdare den senaste tiden så i förrgår gav jag mig iväg till härbärget på Maria Prästgårdsgata 32 b på söder. Jag var lite tidigt ute vid 18-tiden och ingen svarade vid porten trots att jag ihärdigt ringde på.

Med flackande blick och svetten lackande gick jag desperat runt hela innergården. Hur skulle jag komma in?
Till slut raspade det till i en högtalare vid en ingång jag inte upptäckt i min dimmiga desperation.

"Vad gäller saken?", hördes en röst. "Jag måste in.", kved jag. Han granskade mig och öppnade ytterdörren via en knapp bakom sitt pansarglas. Innerdörren öppnade han med nyckel, ungefär som på en kortklubb...

När man flyttar lyckas man äntligen sortera ut en massa onödigt skräp. Framför allt kläder man i någon konstig form av hopp och hybris införskaffat. Ni vet den där skjortan som satt så fint i butiken, men sedan för alltid hängt i garderoben...för att inte tala om de sandfärgade smalspåriga manchester-brallorna...

Nu stod jag där med en säck full av gamla varma, stickade tröjor som skulle komma väl till pass för de hemlösa nu när julen för en gångs skull var så kall. Portvakten såg tacksam ut och jag önskade honom en god jul.

Så bli inte förvånade om ni ser en uteliggare leta tomburkar i en papperskorg iklädd en knallgrön, stickad skidtröja med polokrage och lite brodyrmönster av märket Himalaya i mellandagarna.

Igår slog det mig att bloggskrivande kan ha fördelar. Man slipper skicka jul-sms!(julkort var det ganska länge sedan nu....)

De släkt,vänner och bekanta som inte bemödar sig att läsa min eminenta blogg kan gott vara utan julhälsningar!

Så, från oss alla till er alla:

EN RIKTIGT GOD JUL!

Söndagsgrind

Förra veckan skrev jag om att jag öppnat nytt konto på ett annat IPN-skin eftersom Entraction inte använder sig av Cardroom2 längre.

Någon dag senare fick jag ett trevligt mejl från Eric på Paradise Poker, som tillhör IPN-nätverket. Han skrev att han gillade min blogg och gärna såg att jag började spela hos dem igen. Tydligen hade jag öppnat konto hos dem redan i juli 2000. Det ni!

Som ett litet tecken på uppskattning hade han satt in 150 euro på mitt konto för att gratifiera återkomsten. Eric föreslog att jag skulle spela nästa veckas söndagsturnering, som kostar 150 euro, på Paradise istället. Jag tackade så mycket och var inställd på att inte göra honom besviken. Givetvis hade jag nyfiket verifierat att det stämde. Pengarna, 150 euro,fanns där. Strålande!

IPN:s 100k söndagsgaranti börjar kl 18 och igår slog jag på datorn en kvart innan för att starta upp några pokerklienter. Ni vet ju hur det kan vara lite trögt med uppdateringar av säkerhets- och pokerprogram, så när turen kom till Paradise var det bara några minuter kvar innan anmälningsstopp. När jag loggat in såg jag att det var 149.99 euro på kontot. Först fattade jag inte varför i all stress med startande bord och program runt omkring. Jag försökte anmäla mig ändå, men givetvis poppade en ruta upp som meddelade att jag hade för lite pengar på kontot...1 cent!

Att hålla på med kreditkort för att sätta in den saknade tioöringen med så knappt om tid tilltalade mig inte direkt så jag anmälde mig på det andra skinnet istället, där jag redan hade tillräckligt för anmälningsavgiften. Jag hann och medan turneringarna rullade igång, loggade jag in i cashiern på Paradise för att se vad som hänt med den mystiskt försvunna tioöringen.

Aha! Uppenbarligen hade de 150 eurona växlats till svenska kronor och sedan tillbaka så att en liten växlingsförlust uppstått. Jag lät saken bero. Efter att jag spelat klart för kvällen kunde jag inte låta bli att undesöka saken närmre. Någonting fick mig att undra..

Nu är klockan sent, jag är trött och har svårt att samla tankarna, men vem har tagit min tioöring? Är mitt konto hackat av den ryska maffian som omärkligt försöker nalla från spelkonton? (I mitt fall blev det inte så osynligt...) Har Paradise en hustomte som behöver försörjas med gröt i juletider? Eller hade jag helt enkelt en ouppklarad skuld som kassören äntligen kunde kräva in?

För att ni ska ligga lika sömnlösa som jag publicerar jag härmed ett utdrag ur kassaboken. Ni får gärna komma med lösningar när ni knäckt gåtan.

20/12/2009 17:56 CET	922181682		1.547,94 SEK	Annat	BossMedia EUR Poker
20/12/2009 17:56 CET	922179016	1.547,94 SEK		Annat	BossMedia EUR Poker
16/12/2009 03:37 CET	916362875		1.548,04 SEK	Annat	BossMedia EUR Poker

För övrigt tog jag tyvärr bara mig till en prisplats av åtta turneringar. Inga extra juklappspengar den här söndagen.....

Nasse det snöar…

Igår höll Emmas nya skolklass en extra Lucia-föreställning för oss föräldrar. Stora snöflingor singlade ner mellan tallarna och julkänslan var total där vi satt och tittade ut genom rimfrostade fönster med värmeljus, lussebullar och pepparkakor. Deras fröken utbrast hur härligt det var, och visst höll vi alla med!

Lite senare på kvällen skulle Lena jobba inne i stan och jag körde henne, dels med tanke på att jag har större erfarenhet vid dåligt väder och dels för att jag tänkte åka till Skarpnäck för att tömma ut det sista ur lägenheten.

Halt och jävligt, kanske inte fullt lika mysig julstämning längre. Jag kör en BMW X5 och man är väl inte helt nöjd med bilvalet varje gång man rullar in på bensinmacken. Bilen dricker hårdare än en pensionerad bartender och varje tankning i den modesta 90-literstanken går löst på en dryg lax. Dessutom får jag rysningar varje gång det är dags att lämna in den på service på BMW-verkstaden. Deras mekaniker glider omkring med guldrolexar och D & G-overaller. I varje fall när jag tittar i min plånbok efter varje besök.

Men, ett STORT men! En kväll som igår är min gamla X5:a förlåten. Fyrhjulsdrift, ABS-bromsar och antispinn-system gör att hon går som ett ånglok på räls, och det med dubbfria däck. Allt medan bakhjulsdrivna optimister sladdar omkring som Bambi på hal is och leker plockepinn med gatuskyltarna.

Efter att X2000, jag menar X5, lämnat av Lena på söder fortsatte jag Nynäsvägen söderut. Om jag tyckte att det snöade tidigare var det ingenting mot vad väntade de närmsta timmarna. I höjd med Globen försvann bilen framför mig in ett vitt snömonster. Han körde 30-40 meter framför mig och jag såg inte en skymt av hans bakljus!

Det var som en kanadensisk skräckfilm från skogarna uppblandat med “The Shining”. Jag har haft körkort i 25 år och det var en av de värre yrsnöstormarna jag kört i.

Ha, tänker ni, jag är ju skåning. Där snöar det ju knappt. Nä, men det blåser. Och i kombination med snöstorm som ibland uppstår blir det enorma snödrivor. En gång under mina sena tonår körde jag hem en flicka som bodde norr om Helsingborg. En bit utanför stan körde vi genom en allé. På vänster sida, där vinden kom ifrån, var det en halv meter snö på vägen. På höger sida hade snön lagt sig snyggt mot träden. I en tremeters vall!

På den tiden puttrade jag fram i en FIAT, framhjulsdriven förvisso, men ni förstår att jag traktade efter mer än en puss på kinden den kvällen. Ung, kåt, korkad gentleman var väl en passande beskrivning. Det var ju bara att införliva tillfällig vänstertrafik och följa träden tills allén tog slut. Och sedan hålla tummarna….

Vi såg säkert ett tjugotal övergivna bilar stående längs vägarna, men jag var ju en man med ett kall så inget skulle få stoppa mig. Givetvis kom vi därför fram, men någonstans i min planering brast det eftersom hon självklart bodde i en villa hos sina föräldrar. Efter vidlyftigt intygande av mitt gentlemannaskap och en puss på kinden senare vände jag därför tillbaka mot staden…

Orutinerat frågade jag inte om en kopp te, eftersom hennes pappa aldrig hade, förmodar jag, släppt iväg mig i det snökaoset….

Mer fokuserad än någonsin i mitt liv höll jag Fiaten igång. Skulle jag få stopp någonstans, var det kört. Det här var före mobiltelefonernas förlovade tid och jag såg inte fram emot att pulsa i knädjup snö, med dans-skorna på, ute bland åkrarna för att hitta ett hus där jag kunde bli insläppt i värmen. Otroligt nog kom jag hem utan missöden, men var helt utpumpad mentalt efter all koncentration. Tyvärr var också pussen det enda jag fick ut för att ha riskerat mitt liv under några timmar.

Igår gled jag fram i 70 km/h i gamla Bettan (t.o.m. taxigubbarna höll max 30-40) nynnandes: “En gubbe, en gubbe från fyrhjulsdrifteland. Till hemmet, till hemmet jag komma ända fram…..

Äntligen lite poker!

Igår spelade jag poker för första gången på nästan två veckor. Efter allt flyttande och snörvlande kände jag mig äntligen lite motiverad för lite söndagsturneringar.

Trots att jag klev upp tidigt i ottan, redan kl 11, och höll på med att sätta upp hatthyllor och klädhängare, skruva fast bokhyllor för att sedan sortera böcker i över 8 timmar var jag ändå taggad när jag började spela vid sex-tiden på kvällen.

Som vanligt på söndagar spelade jag 5-6 turneringar. Uppehållet verkade inte ge mig någon extra tur så tyvärr åkte jag ut i jämn takt från turneringarna utan att ta mig till prisplats. Utom i en turnering.

Entraction har avslutat sitt samarbete med Boss Media och deras nätverk IPN genom den gemensamma plånboken som gjorde att man kunde spela på ett IPN-skin som hette Cardroom2. Jag var inte riktigt uppdaterad på svängarna och blev lite ställd när jag inte kunde logga in på C2.

Efter en snabb googling för att fatta läget öppnade jag snabbt ett konto på ett annat IPN-skin och satte in 200 euro så att jag precis hann registrera mig till deras 100k garanti. Det var nära att det slutade lyckligt men till slut åkte jag ut, förvisso på finalbordet, men innan toppplaceringarna med lite roligare utbetalningar. Några tusen euro fick jag för besväret i varje fall. Och lite mersmak på fler pokerturneringar nu när flyttdammet börjar lägga sig.

Kanske till och med lite mer bloggande....

Radioskugga

Jag lever fortfarande!

Senaste veckan har varit enormt uttröttande dock då jag hållt på och slipat, tejpat, målat, fixat och donat, samtidigt som jag för ovanlighetens skull blev sjuk i något influensaliknande.

Kan man hoppas att det var svininfluensan?

I vilket fall har jag varit helt slut varje kväll och motivationen inte den bästa varken för poker eller bloggskrivande. Förhoppningsvis blir det bättre när vi väl flyttat och börjar övergå till mer normala rutiner.

Egentligen skulle jag ha åkt till Warszawa för att spela Unibet Open, men insåg att det skulle vara en omöjlighet med tanke på flytten. Jag siktar på Budapest istället. Kommer att bli intressant då Ungern är ett av få länder jag inte besökt, förutom någon timme på sjuttiotalet innan vi blev ombedda att återvända ur landet. Vem säger att kommunister inte är/var långsinta?

Att jag aldrig varit i Ungern är ganska otroligt med tanke på att jag har 100% ungerskt blod i ådrorna. Kanske med en air av svenskhet eftersom jag är född och uppvuxen här. Jag väntar trots allt på att mitt kölapps-nummer ska matcha displayen innan jag kliver fram, även om det är trettio nummer dit och ingen verkar dyka upp när kassörskan trycker på nästa-knappen.

Nej, nu måste jag åka till ursvenska Bauhaus och handla några lister och karmar....