Hellmuth visar klass...

Det här är kanske det roligaste videoklipp jag sett om en pokerhand!


Phil Hellmuth är som alla pokerintresserade vet (som inte bott under en sten i skogen) en gnällspik i världsklass. Jag spelade mot honom första gången 1992 och han har alltid varit sig lik. Hans beteende i mina ögon har alltid varit patetiskt. Många tror ju att det bara är spel för galleriet, att han cementerar sin image som "bad boy". Efter diverse incidenter oss emellan är jag inte lika övertygad.


Det ska tilläggas att jag inte tycker han är elak, bara omogen. Som en stor bebis som fått för lite kärlek som barn och nu kräver all uppmärksamhet.
En som gillar att häckla Hellmuth är Daniel Negreanu. Han skrev ett blogginlägg som jag länkade till här för ett par år sedan som var ganska träffande. Vi kan konstatera att efter twitters genomslag har det runnit ännu lite mer vatten under broarna.


Jag är väl ingen name-droppare i Hellmuths klass men i början av 2000-talet åkte jag ett par gånger till Tunica, som jag nämnde i januari. En av gångerna åkte jag och Martin de Knijff med Negreanu och några till i en limo till Memphis  någon timme bort för att kolla på lite NBA-basket. Vi hade grymma biljetter på femte rad och gick på match-golvet för att komma till platserna. (Jag kan meddela att när Yao Ming satt på bänken var vi lika långa.)


I limon snackade vi en del om Mats Sundin (Negreanu växte upp i Toronto) och Phil Hellmuth. Daniel berättade då att Hellmuths fru var psykiater vilket fick oss allihop att bryta ihop av skratt. Tänk er själva att ha en tung åttatimmarsdag på jobbet för att komma hem till sexton nya...


Lustigt nog var det just en Tunica-resa jag gick ut och tog en öl med mr.Hellmuth. Jag, Surinder Sunar och en annan engelsman fick vårt flyg försenat 5-6 timmar och återvände till Memphis för att ta en öl på The Peabody Hotell. Självklart stötte vi på Phil i lobbyn då han bodde där. Jag försökte hålla mig i bakgrunden då mina känslor, som ni kanske förstått, inte är helt positiva för honom. Phil var ensam och sällskapssjuk så han slog följe med oss. Suck...jaja, jag fick väl hålla god min. Efter att tag gick vi ut på den kända bluesgatan Beale Street och tog in på ett par barer.


Det otroliga var att Hellmuth var som förbytt! Trevlig, bjöd på öl och frågade om hur det var i Sverige. Vi pratade om tjejer, mat, musik ja allt förutom poker. Jag var helt överväldigad! En sansad och trevlig Phil Hellmuth. Även om jag hade svårt att greppa det lärde jag mig i varje fall en sak; honom blir man aldrig klok på...


Robert Varkonyi slog i en berömd hand ut Hellmuth ur WSOP 2002 när det var c:a 60 spelare kvar med QT mot Phils AK. Efter det lovade Hellmuth i kommentatorsbåset att han skulle raka sitt huvud om den åsnan vann. Varkonyi vann ju såklart och hedersamt nog höll Hellmuth sitt ord och lät sig bli rakad, bl.a. av Varkonyi, vilket kan ses här (ganska intressant artikel för den delen).


Ett halvår senare satt jag och Hellmuth vid samma bord i Five Diamonds main event på Bellagio. Jag höjde med QT och Phil höjde om mig. Just för att det var QT kunde jag inte hålla mig utan gick all-in. Phil synade efter ett tag med två åttor eller sjuor och började med en tirad om hur han fångat mig etc. när han fick se mina kort. Givetvis kom det en dam och jag slog ut honom. Tonen blev lite gällare nu och jag fick höra alla möjliga kombinationer med euro-, scandi-, moron och idiot i dem medan jag med fruktlösa ansträngningar försökte hålla tillbaka ett leende. I vissa lägen lägen går det inte att hålla ett pokerface...


Det kommer ni också att se på Hellmuth ju längre videon rullar. Det börjar med att jag tycker han gör något väldigt fult och oetiskt genom sitt snack. Just för att det är fisken vid bordet han fått på kroken som dessutom visat att han har en hand. Han kommer inte att lägga sig vad som än händer. Men straffet kommer för den gode Hellmuth medan Negreanu, Laak och Tony G ivrigt hejar på. Hellmuths pinsamma bortförklaring medan Tony G sitter och hetsar rundar av en makalöst rolig videosnutt. Obetalbart!