Stockholms bästa greener!

Jag har varit lite dålig på att skriva de senaste dagarna. Ska bättra mig. Det har varit mycket golf och långa dagar vilket sugit musten ur mig.

Tävlingen på Ullna var inget att memorera. Började optimistiskt och slog bollen bra, men puttade uruselt. Missade korta puttar och självförtroendet bara rann av mig. Bytte putter efter 18 hål men det blev inte bättre. Till slut försvann fokuset totalt och skitslagen haglade.

Synd för Ullna var rolig att spela från vit tee och greenerna var i kanonskick. Vi hade dock trevligt sällskap i bollen och en hel del skratt trots att spelet inte antydde det.

Deltagarna bestod av forummedlemmar på golf.se och det var inte första gången de spelade tillsammans. Jag är alldeles ny på forumet men det var en intressant samling grabbar, det var inga kvinnor med tyvärr, och stämningen var rå men hjärtlig. Jag lär säkert spela fler gånger.

Vann gjorde en kille som kallar sig “amatören” på forumet. Arton år ung, vältränad, slår LÅNGT, grym sving, +4 i hcp, urtrevlig med ett smittsamt leende och på väg till Kalifornien för lite stipendiegolf på UCLA. Någon som vill byta?

Första varvet sköt tvåan 81, jag hade tyvärr 83, medan amatören tog en knapp ledning efter 67 slag…

Pontus Widegren heter han, och okej han lirar i landslaget, men det är ett stort steg ut till proffslivet. Han har alla förutsättningar att lyckas. Jag håller tummarna för att han förvaltar sin potential.

Kanske kan man tjäna en krona på vägen hos bookies?

Ryggen kändes lika rörlig som ett 300-kilos kassaskåp efter 36 hål så jag har smygbörjat med lite yoga-övningar hemma för att få upp rörligheten. På tisdag ska jag testa hinderbana med yogaman Öman. Får se hur jag mår efter det…

Igår spelade vi på Wäsby GK och jag började bra. Låg på par efter 12 hål som kunde varit ett par slag bättre, men avslutningen……lite sämre. Vi glömmer den.

Jegis och Erland tog golfbil så moppen fick stå denna gång.

Wäsby har sitt klubbmästerskap i helgen så banan var trimmad. Fairway är väl inte den bästa, men greenerna! WOW!

Någon medlem sa att de rullade 11,7 på stimpen. “Jo tjena, sa jag. Finns ingen chans.” Trodde jag! Det var det snabbaste jag puttat på i år. Jämna och fina som en dröm. Inte ens Bro-Hof matchar.

Det var så himla kul att slå en mjuk putt uppför som bara fortsatte rulla ett par meter förbi hål. Givetvis hittade jag den bortblåsta puttstroken och puttade som en gud. Tänk om man kunde få putta på såna greener oftare! Då skulle golf vara ännu roligare!

Grattis till Wäsby som har en så vass greenkeeper! Alla ni som spelar golf. Boka en tid snarast efter KM så att ni får uppleva hur greener skall vara.

Efter att ha avslutat så dåligt åkte jag till rangen i Tyresö och slog 5 hinkar i ren ilska. Jag kom ihåg en detalj som Pontus nämnt om sin egen sving och försökte efterlikna det.

Swish, swish, swish lät det när jag matade perfekta järntreor i en jämn takt. Tack än en gång Pontus!

Nu jävlar ska det bli åka av på måndag!

Har ni hört det förut? Nåja, vi får väl se.

När jag kom hem som en trött solstråle kunde jag inte hålla mig från några online-turneringar. I Texas ingen framgång men i Omaha, tro det eller ej, återigen vinst!

Den här gången körde jag över hela fältet från start. 81 deltagare och jag blev väl chipleader när vi var 79 kvar för att sedan utöka den kontinuerligt. Jag måste ha slagit ut över 25 gubbar personligen. Finalbordet var en formalitet. Alla bevakade varandra för att klättra en placering och jag höjde hem 7 av 8 potter.

Som lök på laxen blev min motståndare när vi kom heads-up bortkopplad från nätet. Jag hade 400k i chips och han 130k. Med blindarna 3500-7000 försvann hans pengar fortare än ett gott rödvin hemma hos Yogaman.

Men vad spelar det för roll? Utgången hade ju blivit densamma även om han haft kvar uppkopplingen. Nu sparade vi ju båda tid och jag inkasserade min torsdagsveckopeng, den här gången 3300 euro, på 24hPoker.

Ingen succé i Botkyrka

Trots att jag var ute ur turneringarna tidigt kom jag ändå inte i säng förrän sju i morse. Vi skulle spela på Botkyrka strax innan ett, vilket innebar fyra timmars sömn. Finns det någon som planerar sin sömn sämre än jag?

Varmt, halvkvavt, trött och ofokuserad verkar vara ett bra recept för att spela bra golf…knappast. Höll ihop det bra ändå i början men puttningen svek mig och till slut rann slagen iväg. Noterade en fullis i slaggolf, 5 slag över hålets par, på sjuttonde för att fullborda misären.

Banan var inte som den brukar vara. Sämsta skicket för min del i år. Fairways var sådär och greenerna förvisso inte tröga men hoppiga. Väldigt svårt att sänka puttar och det tydliggjorde jag genom noll, zero, zilch birdies.

I morgon ska jag spela en 36 håls open-tävling på Ullna. Start klockan 07:50 för min del. Därför blir det tidig kväll. Läggdags redan klockan 23, alltså nu. Det innebär att jag står över pokern ikväll. Förmodligen är jag nog rätt mör i morgon kväll också. Får se om jag orkar mer då.

Avslutar med en liten sång. För att pigga upp. God natt!

Dags att komma i form

Helgen har varit väldigt lugn. Min pappa kom upp och hälsade på från Skåne så vi passade på att åka till J i Nacka Strand i lördags när vädret var lite bättre. Det är perfekt att sitta där i solen och slurpa i sig lite ostron med något gott vitt vin till. Jag och Lena älskar ostron men det är inte många andra jag känner som är särskilt förtjusta i dem.

Jag kan äta 20 st utan problem, men den här gången delade vi på bara 15. Bank-krisen ni vet….

                                             Vaniljglass är gott.

 

På söndagen åkte Emma och Lena till Resarö på kalas. “Tyvärr” arbetar man ju hårt på söndagkvällar så jag fick avstå. Lite yrvaken undrade jag var de var när jag steg upp vid två på eftermiddagen (lite poker spelade jag på lördag kväll). Bilen borta och jag som var sugen på att åka till rangen och slå några hinkar!

Jaja, bagen på ryggen och upp på hojen. Det tog väl en dryg kvart att cykla till Tyresö. Det positiva var att jag var väldigt uppvärmd när jag kom dit. Det negativa var att benen kändes en aning som kokt spagetti…Hur ska man stämma ifrån slagen när allting svajar?

Lite vila och en flaska vatten gjorde susen och träningen blev helt okej. På vägen hem var det motvind så jag fick svettas lite till, men det kändes bra. Jag har rört på mig alldeles för lite på sistone. Dessutom har jag lovat Christian Öman att hänga med till hinderbanan för ett pass någon dag och jag vill ju inte dö av att pumpen exploderar!

Senast jag sprang hinderbana var i lumpen och det är ju, hrmm, ett tag sedan...

Därför är det nog bra om jag kommer igång lite innan. Jag räknar inte golf eftersom man knappast får någon pulsökning när man utövar det.

Korrektion. JAG får ingen pulsökning. Det finns andra i min bekantskapskrets som flåsar som blåsbälgar vid minsta lilla backe om de inte använder golfbil.

Turneringarna på söndag kväll var ingen framgång för min del. Trots att jag var väldigt spelsugen kom jag fel in i många händer och blev raskt utslagen i en efter en. Well, well, det går nya tåg.

Jag läste ett ganska intressant inlägg om PPA och online-poker. PPA är en förening för pokerspelare i USA som försöker verka för pokerns erkännande. Signaturen Dan Druff, hehe, verkar vara påläst.

Vill ni ha er ett gott skratt ska ni kolla in den här artikeln på Wicked Chops Poker. Grabbarna där är väldiga mansgrisar, men kan vara fruktansvärt roliga. Å andra sidan gillar vi väl på vår sida, oftast, att kika lite på snygga tjejer. Även om det blir många bilder på bröst och ben på deras sajt träffar de ofta klockrent med sina kommentarer.

Artikeln är en av många som behandlar huruvida spelarna i “november 9” är bra för poker eller ej, i deras ögon. Videon är obetalbar! Jag skrattar lika mycket varje gång jag ser den.

Dags att sova. Idag ska vi spela på Botkyrka GK. Må vädergudarna vara med oss.

Ullna ger och tar

I tisdags spelade jag förmodligen årets bästa runda. Två dagar senare kom jag till Ullna fylld av tillförsikt och självförtroende. Visserligen var det inte mitt favoritväder då jag inte gillar när det är kvavt och fuktigt, men so what! Här skulle det skjutas en riktigt låg score!

Var det gick fel har jag ingen aning om men sju hål senare hade jag förpassat en boll i skogen, en i en damm och tre i Ullnasjön och fortfarande noll poäng. Man kan, utan att överdriva, lugnt säga att bollträffen och svingtempot inte var detsamma som på Bro-Hof.

Vem påstod att form är färskvara?

Startat med sju blanka hål har jag aldrig gjort tidigare. Jag förmodar att det inte är många i världen över huvudtaget som gjort det. Men jag fick i varje fall 3 poäng på första nio. Hahaha.

Det var inte bara jag i vattenhindren.

Ni märker att golf är otroligt krävande fysiskt.

Häftig ekstam.

Fast banan var i fint skick med snabba greener. På tisdag ska jag tillbaka och spela en scratchtävling (utan hcp) i 36 hål för forummedlemmar på golf.se. Nu har jag åtminstone tränat på banan….

Väl hemma spelade jag 4 Texas-turneringar och en Omaha-turnering. I Texas kammade jag noll men Omahan gick lite bättre. Det var en 50 euros rebuy på 24hPoker med 100 deltagare. Min vana trogen körde jag över finalbordet när jag väl tagit mig dit. Det var ett par spelare som ville göra deal men jag tackade nej. Som alltid.

Mycket riktigt tog skickligheten ut sin rätt, med en liten gnutta tur kanske, och när vi var två kvar var det bara en tidsfråga innan motståndaren skulle kasta in handduken.

Det var en tysk som spelade bra, om än en aning för passivt heads-up. Ett tag ledde jag med 530k mot hans 90k, men den lille surkålsätaren var seg och lyckades med ofantlig tur, givetvis, vända tillbaka och ledde med motsvarande siffror.

Jag växlade då upp ett par snäpp och till slut hade jag fileat honom för en nettovinst på 3500 euro. Som jag tidigare konstaterat borde jag spela mer Omaha-turneringar. Min statistik är ju ganska grym.

Med dagens golfrunda i åtanke:

Tom Lehman, ett golfproffs som vann British Open –96 spelade en foursome-tävling med sin fru 1999. Foursome innebär att man slår varannat slag på samma boll.

Tom slog ut på första tee och skickade iväg en kanondrive 250 meter. Hans fru, Melissa, slog en socket (träff på klubbskaftet, inte bra alls…) rakt ut i ruffen. Därifrån lyckades Tom slå upp den på green 5 meter från flaggan.

Nu var det Melissas tur att putta och hon smackade iväg bollen 7 meter förbi hålet. Tom bet ihop och sänkte skickligt och med lite tur putten för bogey.

När de gick av green sa Tom till sin älskade: “Du måste göra bättre än så ifrån dig.”

“Jaså?” svarade Melissa. “Du slog tre slag. Jag slog bara två!”

Blåsigare på Bro-Hof

På tisdagen spelade jag på Bro-Hof med Moa och två affärsbekanta till honom, Hans och Anders. De är två gentlemän som varit mycket framgångsrika i affärer och därmed lever ett ganska behagligt liv. Stensköna att spela en golfrunda med. Sylvassa pikar haglade och vi hade hur roligt som helst.

Vinden friskade i rejält men det hindrade mig inte att kanske spela årets bästa golf. Jag vet inte hur många spikraka persikor jag slog med drivern, men till slut blev jag övermodig och försökte driva green på 18:e hålet. Givetvis resulterade det i ett plums i dammen. Vi spelade en bästboll om öl i baren efteråt, vilket gjorde att jag inte fokuserade på alla puttar när hålet väl var vunnet eller delat. Jag räknade igenom mina slag och hade 79. Det är på mitt hcp och får anses med beröm godkänt i vinden.

Banan var som alltid i kalas-skick även om greenerna inte var blixtsnabba, kanske 9,5-10 på stimpen. Återigen lyckades jag peta i en eagle. Den här gången chippade jag i den från bak-kanten på tolvans green. I mina ögon är det banans tveksammaste hål, annars har banarkitekten Robert Trent-Jones lyckats otroligt väl med layouten. Det är verkligen en bana jag älskar att komma tillbaka till. Här finns kanske Sveriges två bästa par-5 hål i nian och femton.

Banan är ett måste att spela för varje seriös golfare i Sverige och även om greenfeen inte är billig är det väl värt pengarna.

När jag väl kom hem var jag så sönderblåst att jag stod över pokern på kvällen. Istället fick vi se “värdsklasspoker” i “Casino Royale” mellan Le Chiffre och James Bond, hehe.

Emma inte hade sett den och ville det så gärna efter att ha sett “Quantum of Solace” på bio med oss för länge sedan. Jag tyckte ettan var bättre än tvåan trots allt. Jag har alltid haft svårt när stenbyggnader självantänder och börjar explodera bit för bit…

Daniel Craig gjorde 2004 en rätt skön film som heter “Layer Cake” som handlar om Londons undre värld. Klart sevärd om man gillar Craig och lite hårda tag.

Lite lustigt såg jag att han gjort en film som heter “Hotel Splendide” år 2000. Hotellet de bor på i Monte-Negro, där pokerpartiet i Casino Royal utspelar sig, heter likadant.

Rent sammanträffande, eller?

En annan Daniel, poker och golfspelande Negreanu, skriver i sin senaste blogg om en kändisgolftävling han spelade i. Det är fler pokerspelare än jag som är tokiga i golf…

Han nämner också veckans citat (tweet, i dagens IT-samhälle) som jag tyckte var ganska träffande.

Tweet of the week: Phil Ivey makes the final table of the WSOP main event and acts like a regular guy. Regular guys make the final table of the WSOP main event and act like they are Phil Ivey. LOL that made me laugh.

Det var visst någon från Torsby som tyckte att Zlatan fick för mycket uppmärksamhet i media med den presumtiva Barca-övergången den senaste tiden. Svennis tar hand om Notts County, ett division 4-lag i England!

Och tro det eller ej, han gör det inte för pengarna. HAHAHA! Någon liten del i utmaningen kanske de ändå har?

Den mannen är oslagbar som Sveriges PR-maskin numero uno!

Vad hände egentligen under hans uppväxt som får honom att ha ett sånt enormt behov av att synas i media? Eller är han bara på rätt/fel plats vid rätt/fel tillfälle?

Jag tycker i varje fall att det är sanslöst roligt! Absolutely hilarious, old chap!

Lycka till! Om fyra år kanske du blir Sir Svennis och får möta Sir Alex?

Blåsigt på Brollsta

För en gångs skull kom jag till banan en halvtimme innan start och hann till och med slå en halv hink på rangen som uppvärmning. Lite chippning och puttning på det och sedan upp på första tee. Mjuk och fin drog jag på en kanondrive. Rakt ut i skogen till höger…

Strecka första hålet var ju inte den starten man önskade. Jag spelade upp mig och slog som vanligt många riktigt bra slag. Puttningen stämde också bra vilket medförde tre birdies, tyvärr inga fler. Det blåste rejält vilket medförde att det var svårt att komma nära flaggan för riktigt sänkbara puttar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var en helt underbar golfdag vädermässigt med växlande molnighet, mest sol, och mycket vind. Tack vare vinden blev det inte för varmt. Det kunde gärna ha blåst ännu mer då jag älskar att tricksa med låga slag i motvind, höga slag i medvind och skruvade slag i sidvind. Det blir aldrig rutinmässigt utan hjärnans kreativa sida får arbeta för högtryck. I effing love it!

Tyvärr kroknade jag lite på slutet med ett par rejäla skitslag och kom in på 32 poäng. Ola och Jegis, med moppen, hade 34 och 33 poäng respektive. Starkt spelat i vinden!

Undrar om jag tröttnar pga vätskebrist? Jag försöker dricka mycket, ofta 1,5 till 2 liter på en runda, men det kanske inte räcker? Jag får öka dosen och se om det hjälper mig att behålla fokus.

 Golfbil får jag dock vänta med. Jag är ju inte pensionär.

Banan var som sagt tidigare väldigt fin med snabba, jämna greener och nu var de en aning hårdare efter att vinden torkat ut dem en aning. Brollsta har överlag väldigt hög standard på sina greener genom hela säsongen. Jag gillar den banan mer och mer.

I morgon skall jag dock spela en mycket vassare bana med Moa. Bro-Hof!

Det är verkligen en bana jag inte bara gillar, utan älskar. Skicket på den är ju utan tvekan bäst i Sverige. Jag tror inte att jag blir besviken i morgon. Hoppas att det blåser en del också, så att den blir riktigt svårspelad.

Senare på kvällen spelade jag några turneringar på nätet. Utan framgångar. Lustigt nog råkade jag ut för exakt samma scenario som förra söndagen. Jag hade AK mot AA och vi hade ganska djupa stackar. Efter pliktskyldiga omslag var vi all-in och lika förbannat som senast träffade vi det fjärde esset på bordet och jag var ute. Deja vu.

Jag hittade det här sköna citatet på koppsnurr.com

Det är mycket väder på Irland. Det berättas att Lee Trevino under en runda fick frågan vad han gör om det börjar åska.

– I just take out my 1 iron and stand in the middle of the fairway with the club held high over my head and wait for the storm to pass. I do not fear the lighting because I know not even God can hit a 1 iron.

Jag har en sliten Hogan Apex järnetta från 70-talet stående i en gammal bag. Har provat att lufta den på rangen någon gång och trots att jag slår bollen bättre än någonsin tidigare kan jag bara instämma med Trevino. Den får förbli pensionerad.

Århundradets antiklimax

Vilket tråkigt slut på the Open. Inget ont om Stewart Cink men det var nog inte många som hejade på honom i eftermiddags.

Watson behövde bara göra par på sista hålet för att helt sensationellt ta sin sjätte seger i the Open. Med tanke på hur han spelade trodde alla att han skulle fixa det. Inklusive Lee Westwood som var övertygad att han var tvungen att sänka sin långputt för att få till ett särspel. Givetvis slog han den 2,5 meter förbi då han inte ville hamna kort. Som ett brev på posten missade han returen och kunde spyfärdig se på när Watson gjorde bogey och då inse att tvåputt hade räckt till särspel.

Watson tappade all luft när han avslutade med bogey. Det syntes tydligt hur besviken han var på sig själv och i särspelet var han chanslös mot Cink som vann med 6 slag på 4 särspelshål.

Undrar hur det känns för Cink att ha vunnit sin första major och ALLA beklagar att han spolierat tidernas sportsensation? Han lär nog sova gott ändå med segerbucklan “the Claret Jug” under armen.

Jag tror inte att Watson eller Westwood sover lika gott…

Efter golfen spelade jag en del pokertävlingar online eftersom det ju trots allt var söndag. Som ett arsle. Helt ofokuserad gjorde jag ett par horribla spel. Mitt tålamod var inte min bästa vän ikväll, så att säga. Hade varit bättre att spara pengarna.

Nåja, vissa dagar spelar man inte på topp. Min normala dagsform har ju varit strålande på slutet och det kommer nya turneringar.

I morgon ska Mälartouren spela på Brollsta och där fick jag ju lite träning förra veckan. Det kan bli intressant då golf-formen inte heller är så tokig. Bara det inte blir för mycket regn.

Jag fick ett SMS från Kniven. Han ordnade en golfresa till Bandon Dunes och Pebble Beach, bl.a., i oktober och bjöd över mig. Svårt frestande.

Turnberry var inte så dum heller för en linksälskare som mig. Kanske en av världens vackraste golfbanor. Också svårt att motstå en resa dit så småningom.

Turnberry Ailsa Course British Open: Golfdigest.com

Det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att falla för den.

Oscar Wilde.

Så sant.

Två örnar igen!

De senaste dagarna har jag spenderat framför burken och sändningarna från the Open på Turnberry. Tyvärr har jag inte gjort mycket annat och bloggandet har blivit aningen lidande. Samt pokerspelet.

I torsdags spelade vi i varje fall golf på Lindö Park och mina förhoppningar var inte högt ställda eftersom jag sovit lite och fått höra från flera håll att det var en “skitbana”. Det var första gången jag spelade där och jag måste säga att jag blev positivt överraskad.

Första nio hålen ligger platt utlagda bland en massa vattenhinder och det känns inte så naturligt, men det påminner en del om Flommen och kanske Haninges nya slinga. Sista nio är mer kuperade och inmejslade i naturen.

Layouten tycker jag dock var riktigt bra och jag fick planera utslagen på varje tee och inte bara panga på med drivern. Skicket var mycket bra. Greenerna absolut strålande, jämna och snabba.

Själv spelade jag bra som vanligt. Slog nästan bara spoon från tee, 240 m och mitt i fairway hela tiden. Lite dåligt fokus ibland medförde några treputtar men jag sänkte även några långa. På 13:e hålet var det out på bägge sidor fairway och där slog jag bort två bollar. Med drivern.

Jag hade en dålig känsla och borde ha bytt klubba, men lyssnade inte på kroppen. Samma sak hände mig två gånger i EPT Baden för ett par år sedan. Min erfarenhet och magkänsla försökte säga mig något, men jag lyssnade inte tillräckligt och tog därmed beslut som blev fel visade det sig.

Jag var stor chipleader när vi var tio spelare kvar. Hade dubbelt så mycket marker som tvåan i turneringen. Ändå kom jag bara på 8:e plats och en av mina största besvikelser inom poker var ett faktum. Den EPT:n skulle jag vunnit.

När jag rannsakade mig själv efteråt bestämde jag mig för att aldrig tveka utan lita på mina instinkter i fortsättningen. Inom poker tycker jag att jag lyckats bra med det sedan dess. Nu återstår samma sak inom golfen. Och livet…

I vilket fall fick jag nio slag i på det hålet och mina vinstchanser för dagen var borta. En bounceback som heter duga åstadkom jag dock. Nästa hål var par 5. Drive, järn 9 och en stenhård sjumetersputt i bakkanten på hålet för lätt eagle. Avslutningen var inte sämre då jag rullade i en femmetersputt för en ny eagle på sista hålet. Mycket örn i sikte senaste veckan….

Tiger Woods spelade verkligen inte bra i två dagar och missade kvalgränsen för första gången i the Open. Han har missat fem (5) stycken på 13 år som proffs! Inte så många…

Istället leder en annan gammal champ. Tom Watson som vunnit the Open 5 gånger tidigare och är, hör och häpna, 59 år gammal! Rutin kan inte köpas för pengar…

Han har spelat strålande och det märks att han är en otroligt erfaren links-spelare. Han har knappt gjort ett misstag på tre dagar, vilka brukar bli väldigt kostsamma på just den typen av banor vid havet. Om ingen svensk lyckas vinna måste jag hålla en liten tumme för honom, trots att många belackare och kritiker av golf som idrott skulle hånskratta åt det faktum att en 59-åring kan vinna ett mästerskap.

Golf är dock ingen fysisk sport som många andra där du måste vara ung och snabb för att ha en chans. Tänk dessutom på att världens bästa hockeyback, Lidström, snart fyller 40. Chris Chelios var 45 den gångna säsongen när han fortfarande platsade i Detroit och hockey är väl en ganska fysisk sport….

Håller tummarna mest gör jag för Richard S Johnson. Jag spelade nämligen en liten slant på honom till 1000 gånger innan lördagsronden! Han är bara fem slag efter och det finns en liten chans…

En gång i livet!

Dubbelmacka på nätet

En lång dag slutade verkligen i dur! Jag och Emma åkte till Brollsta GK för att spela golf med Nisse, en gammal arbetskamrat och vän från Rysslandstiden. Emma har precis fått nya klubbor men hon är lite för grön för att spela på bana, så hon följde med som caddie. Världens underbaraste caddie!

Vagnen knuffade hon kanske 100 meter totalt. På första hålets fairway plockade hon av sig gympadojor och strumpor eftersom det var mycket skönare att gå barfota i det mjuka gräset. Hon vaktade flaggan två gånger, men insåg snart att det var roligare att kika på fjärilar. Tvätta golfbollar i bolltvättarna och laga nedslagsmärken på green var däremot kul, så det gjorde hon hela tiden när jag visat hur man gjorde.

 

Jag tror att banskötarna hade blivit tårögda av lycka om de sett henne…

Nio hål var okej, sedan satte hon sig utanför klubbhuset och läste en av sina Twilight-böcker med glass, kexchoklad och sprite. Är inte livet härligt?

Jag och Nisse spelade klart ronden på alltid utmärkta Brollsta. Fairways var i kanonskick, ruffarna tjocka och greenerna snabba och fina. Kanske an aning mjuka för min smak. Jag gillar ju stenhårda links-greener. Det ska höras 200 meter bort när bollen landar på green, då slickar jag mig om munnen.

Värmen gjorde sitt för att köra slut på mig. Jag drack mycket under ronden, men det räckte inte på långa vägar, för efteråt på vägen hem och hemma hällde jag i mig garanterat 4 liter vatten till. Då äntligen kände jag mig återställd.

Och som det hjälpte! Klockan nio startade jag i fyra online-turneringar. Jag vann två av dem!

Först vann jag 10k garantin på 24h med 115 deltagare. För det fick jag 3600 euro på 3 timmar. Sedan vann jag Unibets 20k garanti på 6,5 timmar. Där var det 466 deltagare och jag fick 6700 euro. Det verkar som om turneringsformen börjar bli finslipad…

Nu är jag egentligen supertrött men adrenalinet har skjutit in för tillfället så jag orkar skriva lite, men jag måste gå och lägga mig snart. I morgon, om några timmar, måste jag iväg till Lindö Park för en runda med vår Mälartour. Min trognaste bloggläsare från Malta, Moa, är på besök ett par veckor och då måste jag ju visa hur golf-formen är. Inte bara snacka.

Jag hinner dock kolla en timme från Turnberry på de riktiga grabbarna innan jag måste åka och hämta Moa. Men sedan blir det långsittning framför Viasat hela helgen.

Jag känner mig som ett barn på julafton. Eller som ett barfotabarn ute på jakt efter fjärilar.

Sol på Kallfors

Söndag natt var som vanligt turneringsnatt online. Jag spelade sju tävlingar och kom i pengarna i ett par för en nettovinst på c:a 2000 euro. Tyvärr.

Jag var nämligen nära att få en stor utbetalning i en av de större turneringarna men lite oturligt fick jag AK mot chipledarens AA när vi var sex spelare på bordet. Tråkigt nog var jag chiptvåa i turneringen men med så höga blindar och aggressiva spelare fanns det ingen annan utgång när jag väl fick en så stark hand. Allt åkte in innan floppen och typiskt nog kom det fjärde esset upp på bordet. Kunde han inte ha haft KK istället?

Extra tråkigt var att jag hade suttit hela natten och spelat och ändå inte fick bättre betalt. I säng kl. 08 och sova tre timmar. Vaknade upp av larmet och insåg att jag hade ont om tid för att ta mig till Kallfors GK i Järna, förbi Södertälje.

Ingen frukost och på med regnbrallor och svart stickad tröja eftersom det spöregnade ute. Jag sprang till garaget och blev inte så blöt. När jag närmade mig Salem-avfarten hade det skett en olycka och jag blev fast i över tio minuter.

Under tiden hade jag ringt Gino och pratade om den där handen från turneringen och någon nyckelhand till. Det är alltid intressant att höra vad han tycker då jag anser att han är extremt duktig på att analysera händer. Nu sken solen för fulla muggar och jag ville inte öppna fönstret eller dra på AC:n eftersom Gino hördes så dåligt i den usla mottagningen.

Det var ingen hit att sitta med varma, svarta kläder i en het bil när solen steker, samtidigt som man är råstressad för att passa en tee-tid och trafiken står stilla, kan jag säga. Utöver det fick jag springa till första tee för att hinna upp mina medspelare som redan var ute på fairway. Med andra ord var jag uppvärmd och klar. Ola satt i golfbil och hade laddat upp med en rejäl utskällning över att jag alltid var sen. Det är tur man är rakad på skallen annars hade lockarna raknat i den “hårtorken”

 

Inledningen var inte så tokig efter omständigheterna med tre raka par, innan jag gjorde ett par treputtar. Stundtals slog jag bollen mycket bra. Gjorde ett par birdies som borde ha blivit tre till, men jag hade nog inte skallen med mig efter den korta sömnen så jag brände för många puttar. Dock klarade jag mig runt på 77 slag, 74 netto, vilket får anses godkänt.

Kallfors är en rolig bana med några läckra och svåra hål. Den var i kanonskick även om greenerna var dressade med fin sand vilket gjorde dem en aning slöa. Dock höll de linjen väldigt fint och puttarna hade säkert gått i om jag slagit dem rent…Okej, några satte jag.

Min 74 räckte bara till en tredjeplats eftersom Christer, som sköt 30 netto första nio på Djursholm, den här gången inte skakade sönder utan fick 67 netto. Vad ska man göra mot dessa höghandicappare?

 

Pinos genomsving en tiondels sekund efter bollträff. Hur hinner han runt med fötterna?

Ibland kan det kännas smidigare att spela från “rätt” håll. Fast Ola fixade sitt par. Är det verkligen tillåtet att sitta ner när man slår?

 

På 8:e hålet fick vi en häftig naturupplevelse. Femtio meter ovanför tee svävade en stor örn. Helt plötsligt började han skrika för fullt och jag undrade varför? Ingen bra taktik att varna bytet…Snart visade det sig dock. Han var inte ensam. Om det var en konkurrent eller blivande fru Örn kunde jag inte uttolka, men han störtdök rakt ner och började jaga denne. Tyvärr fick vi inte se hur det slutade då de försvann bort bland träden. Kanske i ett par ägg?

På torsdag börjar en av de bästa helgerna på året. British Open på Viasat, 10 timmar om dagen, reklamfritt. Lena har vanan inne och hon och Emma lär se sig om efter alternativa aktiviteter så jag kan få njuta i lugn och ro. Bara inte Zacke börjar yra för mycket….fast ibland kan han vara fruktansvärt rolig, utan att veta om det själv.

Normalt sett på proffstävlingarna har man en pro-am på onsdagarna då proffsen spelar med amatörer (därav det finurliga namnet) som oftast är högt anställda hos diverse sponsorer eller kändisar av olika slag. Jag är inte helt säker men har svårt att se att det skulle förekomma innan en major. Det här utspelade sig på PGA-touren för några år sedan:

Innan pro-amen frågade tourproffset Jerry Kelly lite oskyldigt en amatör på puttinggreen vilken pro deras grupp skulle spela med.

Amatören stönade och sa: ”Vi hade chansen att få Tiger. Istället fick vi Jerry fucking Kelly.”

Kelly log, sträckte ut handen och sa: ”Hej, det är jag som är Jerry fucking Kelly!”

 

 

 

 

 

Tyvärr läser jag att Christer Björin är utslagen ur main event, men Palevic är kvar och stökar till. Kämpa på Rifat!

En bra pokerlokal

Den tidigare biografen Astoria är numera en festvåning och det visade sig att salongen passade utmärkt för en pokerturnering. Högt i tak, luftigt, soffgrupp längst upp vid kamerarummet och hygglig översikt över lokalen om man fick ett bord högt upp. Bra motion för turneringsledaren också att springa upp och ner mellan borden.

 

 

 

 

 

Turneringen var väl strukturerad med startstack på 7500 och mörkar på 25-50. Som vanligt skötte Poker Event arrangemanget med bravur.

Min egen framgång kan bäst beskrivas som en amerikansk snabbmatskedja: In-N-Out Burger.

Med en väl tajmad semibluff på den 4:e nivån, då jag floppat topp-par med hålstege, tryckte jag all-in och fick mina motståndare att vika sig trots att alla betalat 1000 på floppen. Ja, utom han som hade floppat triss såklart…

 

 

 

 

 

 

Strax efter höjde jag till 600 med A9 på knappen och fick syn av Niclas Lundqvist som är en av ägarna till Poker Event. Förmodligen hade han lite annat att tänka på då han synade med 5 2 i spader trots att jag bara hade 1700 kvar bakom.

Floppen kom A Q 5. Check, jag betade 800, syn. Turn en tvåa, check, check. Jag checkade inte av rädsla, jag ville få honom att betala av mig på river. Sista kortet var en åtta och Niclas betade 800. Med mina 925 valde jag att bara syna ifall han hade mig slagen. Mycket riktigt fick han ju två par och jag satt med 125 kvar. Nästa hand fick jag 9 2 off-suit och kastade den. Tyvärr var det sista handen innan paus.

De körde ett chip-raise som jag givetvis förlorade och nu kunde jag gå och fika i en kvart med nöjet att ha en marker kvar i turneringen. Inte så att jag direkt körde yoga och avslappningsövningar för att komma än mer fokuserad tillbaka.

Faktum är att jag vann första och andra handen så att jag helt plötsligt hade 1800, men någon hand senare tog min lycka slut. Dock ett bra evenemang och lokal som jag gärna återvänder till.

I WSOP åkte tyvärr en del unga svenska hopp ut men Christer Björin är fortfarande kvar med 546k. Kom igen nu Docke! Dags att förbättra din tidigare finalbordsplacering i main event.

Rifat leder bland svenskarna med 1 150 000. Hoppas att ingen stryper honom innan så att han också klarar att ta sig till final. Det vore ett underhållande bord att titta på! Han kan nog reta gallfeber på de flesta. Han försökte lite med mig på en Cosmopol-turnering i våras, men han visste nog inte riktigt vem han gav sig på. Han fick smaka lite egen medicin, så att säga..hehe. När jag synat ner ett par av hans bluffar blev han också en aning tystare. Fast som sagt är han en snäll kille och jag hoppas han verkligen tar chansen nu när den finns där “up for grabs”.

På vägen hem fann jag tröstens ord på gatan utanför. Skönt att veta att poker inte är det viktigaste i världen…

Poker på bio

Uff! Fick fem timmars sömn. Verkar som om jag bygger på sömnunderskottet hela tiden. Jag kanske borde gå och lägga mig tidigare?

Ska iväg och spela Unibet Open live-kvalare på Astoria i stan. Norinder har väl slängt in ett Unibet Open-paket som vanligt för övervärdets skull.

Jag ser att min gode vän och gamle nestor Christer Björin är kvar till dag 4 med c:a 250k i marker. Oj, vad jag håller tummarna!

Dan Jenkins har golfvärldens vassast penna med ökentorr humor. Visserligen kan det bli knastrande torrt ibland, men skjuter man inga skott gör man inga mål. Det var han som skrev om Edfors som Jesus look-alike.

Hans senaste bidrag:

Det enda som var tjockare än ljungen vid British Open på den gamla goda tiden, var näshåret på en R & A official.

Tiger Woods utan pengar?

Sådärja!

Äntligen lite rättvisa på Cardroom2. Trots att det är ett akvarium fullt med fiskar från sydeuropa var det länge sedan jag fick något resultat i deras turneringar. Nu lyckades jag vinna en 20k garanti vilket innebar att jag kasserade in 6000 euro efter c:a 6 timmar.

Det var några danskar kvar när det drog ihop sig. En var väldigt aggressiv och vi hade pucklat på varandra rätt hårt några gånger. En annan dansk som hette Bad.co satt och klagade på hur vi spelade.

Exempelvis höjde jag på knappen med QJ i klöver till 25k. Den aggressive gick all-in på lilla blinden för 170k. Jag hade 300k och blixtsynade. Det ser ju lite svagt ut men jag vet att dansken ställer med väldigt många händer som är sämre än min QJ. Nu råkade han ha en kanonhand i K6... och vann.

En positiv effekt av att syna så löst är att spelarna slutar att bråka med mig och höja tillbaka. De vet ju att jag kan syna med vad som helst.

Jag lyckades få den aggressiva att bluffa ett par gånger då jag synade med väldigt marginella händer och när vi var tre kvar hade jag mest marker. Bad.co satt mest och kastade händer och kommenterade vårt spel. Till slut fick han en hand och jag mitt drömscenario när han slog ut den jobbiga aggressiva typen.

Nu skulle jag spela heads-up med en tight gnällspik! Moahahaha! Hur skulle jag kunna förlora? Tack vare att han fick bra kort ofta lyckades han överleva i en halvtimme innan jag slutligen gjorde chop suey av honom. På slutet när han hängde som en slagpåse över repen kläckte han ur sig att pokersajtens mjukvara ville att jag skulle vinna. Hahaha. Är det inte härligt?

Lina skriver att några svenskar åkt ut, däribland Nalle, Ummer och Stefan Mattsson. Samer Rahman verkar tyvärr ha tappat två tredjedelar av sin stack, men Rifat går som tåget för tillfället. Problemet är att han går som ett schweiziskt tåg. Det går både uppför och utför i Alperna. Hoppas han slipper nerresan, han är faktiskt en snäll kille även om han försöker låta som motsatsen.

Trevor Immelman ställer inte upp i British Open (egentligen the Open Championship men i folkmun använder man British) pga en skadad handled, men siktar på att spela Canadian Open veckan efter.

Allvarligt talat, vad är det för fel på grabben?

Att han är skadad och står över köper jag, men hur i helskotta kan han vara så mycket bättre en vecka senare att han står över världens kanske finaste golftävling och sen fokuserar på en skräpturnering som nästan ingen bryr sig om?

Det hade varit bättre att knipa igen och bara säga att jag spelar när jag känner mig frisk.

Att majorbanor är svåra vet vi, men hur svåra? Förra året inleddes en utmaning där några kändisar, som är duktiga i golf, spelade US Open på samma bana och under liknande omständigheter som proffsen. I år spelade den här hyggliga trion: Michael Jordan, Ben Rothlisberger (NFL-back) och Justin Timberlake.



Om ni vill se fler videos kan ni klicka HÄR.

En fjärde gubbe, en medel-Johnson, utsågs genom diverse kval. Hur skulle det gå för dem? Jodå, Ben gick på 81 slag. Imponerande! Timberlake sköt 88.

Tiger Woods slog vad att Jordan inte skulle klara 92, men han överraskade trots rejäl nervositet på första hålet med trippelbogey som resultat, och landade på 86 slag.

Jordans svar till Tiger: "Jag tar inga checkar!" Hehehe.

Svenska vinnarskallar?

Igår skulle vi ha spelat golf på Wäsby GK men det blev av förklarliga skäl inställt. Till och med jag sms:ade och meddelade att jag står över. Normalt sett är jag ganska väderokänslig, det finns ju gore-tex nuförtiden, men det är mer motiverande att spela med risk för regnskur än att veta att man kommer att spela i duschen under 4 timmar från start.

För övrigt är det få svenska golfbanor som kan svälja så mycket regn, i synnerhet de utlagda på lerjord. Hur kul är det att behöva spela med gummistövlar och badboll? Annat är det med linksbanor på Irland!

Royal County Downs 3:e utslag i april.

Istället åkte jag och ställde mig på rangen i Tyresö, under tak, och smekte iväg fem hinkar. Har en sinnessjukt bra bollträff för tillfället. Jag sätter handlederna (viker dem) mycket tidigare i baksvingen nu, vilket medför att jag kommer ner friare till bollen i träffögonblicket. Otroligt skön känsla! Gäller bara att konservera formen.

Alec’s golfs 3:e utslag i juli.

Idag fortsätter main event i WSOP med dag 3 då äntligen alla kvarvarande spelar samtidigt. Det ser bra ut för svenskarna tycker jag med några duktiga spelare högt upp. Samer Rahman känner jag inte till men han gav ett väldigt sympatiskt intryck i en videointervju. Jonas Danielsson är ju en väldigt duktig pokerspelare, kanske inte så mycket turneringserfarenhet, men kan bli lite otålig ibland tycker jag mig märka. Visa att jag har fel, Nebu!

Michael Thuritz som har över 300k går nästan i en egen division. I mina ögon Sveriges klart bästa Hold’em-spelare. Kanske en av världens bästa cashgame-spelare i Hold’em, och inte mycket sämre turneringsspelare. Har en sanslös analytisk förmåga.

Utöver de här tre finns det ett trettiotal svenskar till som också har chans, bl.a. Mattson, Alenius, Ramzi och inte minst den oförliknelige “Nalle” Hedlund. Undrar om Mel Judah är kvar?

Låt oss hoppas på några trevliga svenska framgångar så att det blir kul att följa WSOP. Har vi några vinnarskallar?

Om inte, lär ju den här babyn göra anspråk på ett sådant epitet. Synd bara att den inte är svensk….

En gammal bekant i AB

De senaste två dagarna har jag spelat lite turneringar online. Utan framgångar. Jag var lite på gång på Cardroom2 igår. Vi var 30 kvar med 10 priser och mörkarna på 500-1000. En kille går all-in med 11k. Nästa synar. Jag har AA och 25k. Givetvis ställer jag all-in och får syn av killen som har mer marker kvar. Potten är nu på drygt 60k. Första snubben har KJ i klöver, den andra har 77.

Första kortet på floppen är självklart en sjua och jag åker ut istället för att vara chipleader….

Tycker att jag samlat ihop till en större vinst snart. Känner på mig att det kommer bli en fin balja.

För många år sedan, –92 eller –93 tror jag, var jag i Los Angeles och spelade Commerce Classic i deras kortrum. Rum och rum. Snarare en enorm kortsal. De hade dessutom en asiatisk avdelning med diverse kinesiska spel. På den tiden tilläts rökning inomhus. Ni kan ju själv tänka er hur mycket spelgalna asiater röker. Det sved i ögonen när man famlade omkring i dimman för att ta sig till turneringsrummet.

En natt satt jag och tittade på basket på en av de två jätte-bakprojektions-tv-apparaterna.

Inget dåligt ord. Nästan i klass med normala ryska ord. Typ, brandsläckarupphängnings-armaturfäste. (Jag trodde nästan att de medvetet uppfann dylika ord, när jag bodde i Ryssland, för att vi utlänningar inte ens skulle orka försöka lära oss språket.)

Nåja, jag kollade basket. Det var tomt i salen förutom mig och eftersom jag befann mig i slöseriets förlovade land hade ingen stängt av TV-apparaterna när de gick hem för dagen. Matchen som visades var en repris från kvällen. Ena laget var LA Lakers, motståndarna kommer jag inte ihåg.

Matchen var välspelad och spännande. Jag kände inte till resultatet och blev därför fast framför TV:n.

Helt plötsligt kom en äldre herre in i salen och satte sig på en stol sidan om. Efter en stund frågade han mig om matchen var bra. Jag sa att det tyckte jag verkligen och att den och den spelaren spelade jättebra, samtidigt som jag vände mig mot honom. Då såg jag att hans skjorta var tryckt med LA Lakers-symboler överallt.

Jag log och frågade om han var en Lakers-fan?

“-Ja, det kan man säga. Jag äger laget.” Fick jag till svar.

Genom åren har jag träffat en del galningar och man vet ibland inte vad man ska tro. Här sitter jag, ung färsk pokerspelare, i LA tillsammans med en gubbe som påstår att han äger ett av NBA:s bästa lag. Han verkade inte vara den skrytsamma typen utan tvärtom väldigt trevlig och intresserad. Vi satt och pratade en stund innan han skulle hem och sova.

Han sa att han redan visste slutresultatet och skulle lämna mig ifred så jag kunde följa matchen.

Tacka fan för att Jerry Buss visste resultatet!

Kalabalik i Las Vegas

Tydligen var det upprörda känslor på Rio i Las Vegas när flera hundra spelare inte fick plats i WSOP:s main event då över 3000 ville spela sista dagen. Eftersom huvudturneringen de senaste åren blivit så enormt stor delar man upp fältet i fyra förstadagar, 1a,1b,1c och 1d.

De tre första dagarna kom det 1116, 873 och 1696 spelare respektive dag. Dag 1d fick 2809 deltagare spela!

Skandal var ett av de mildare uttrycken bland de som blev nekade att ställa upp pga platsbristen. Det klagades på dålig organisation, planering och flexibilitet. Men vänta….

Spelarna fick själva välja dag när de ville spela och genom alla tider det anordnats pokerturneringar har majoriteten alltid kommit så sent som möjligt. Det finns kanske någon grön stackare som inte känner till det, men övriga 99% vet helt enkelt om det. Att då riskera att inte få spela för att man väntar till sista stund har jag bara ett ord för. Klantighet.

Dessutom är det allmänt känt att många turneringsproffs med dålig bankrulle-disciplin är panka och försöker in i det sista få sponsring av välvilliga själar. Vilket de ofta får eftersom de är duktiga turneringsspelare och därmed blir de sista borden som startas ofta rena minfälten med tuffa spelare.

Det går ganska bra för de svenska spelarna än så länge i årets WSOP. Låt oss hålla tummarna att några duktiga svenska profiler tar sig till finalbord i år.

Själv har jag stannat hemma av diverse anledningar. En av dem är att det gått för dåligt för mig det senaste året och då har jag inte den rätta motivationen att spendera så många veckor i ökenhettan eller AC-kylan i Las Vegas när vädret samtidigt är det bästa på året i Sverige.

Hrm. När vädret borde vara det bästa menar jag…men vi kanske får tillbaka sommaren snart. Innan sommaren tar slut, hoppas jag. Snälla?

Även om strandlivet blir lidande så går det utmärkt att spela golf! Igår spelade vi på Åkersberga GK och det gick bra för mig! För omväxlings skull startade jag lite trevande och slog bort någon boll på andra hålet men höll ihop det och vände på fyra över par första nio hålen. Sista nia hände det dock grejer! Jag slog bollen väldigt bra ute på banan, likaväl som jag puttade mycket bra. Jag satte en tre-fyra långa puttar, trots att greenerna var en aning ojämna, eller kanske var det därför….? Tyvärr var det många som strök hålkanten och inte ville droppa.

Jegis på sitt fartvidunder som jag skrivit om tidigare. Miljövänlig och kan säkert komma upp i en 3-4 km/h. Om backen är tillräckligt brant utför…

 

Jag gick ett under par sista nio men det kunde lika bra ha varit fem under. På min handicap och 36 poäng, men det räckte bara till en andraplats då Bäckman fick en Lidnersk knäpp och stänkte i puttar till höger och vänster. Han har lite högre hcp och fick 39 poäng till slut. För att slå honom hade jag varit tvungen att gå under par brutto.

Det gör jag nästa gång…

Nu börjar nämligen spelet verkligen att stämma för mig. Tack Tiger. Du har säkert ett finger med i det spelet också.

Björnen och kaninen

Tiger gjorde vad han skulle och vann med ett slag. Tyvärr kan man inte säga samma sak om mig..

Jag var helt iskall i alla turneringarna och spelade väl i bästa fall någon av dem i två timmar innan jag åkte ut. På Cardroom2 med blindarna 400-800 gick jag exempelvis all-in för c:a 4500 när jag hade två kungar efter att utg limpat in. Spelaren till vänster om mig synade efter några sekunders fundering med Q8 i spader! Trots att fem-sex spelare var kvar att agera bakom.

Han kanske såg ett gott omen när han tankade bilen tidigare?

Utan problem floppades det 10 9 i spader så att jag kunde börja stänga ner klienten. Spader ess på turn cementerade mitt öde och man undrar om det går att hacka sig in i den där slumpgeneratorn som bestämmer vilka kort som faller?

Lika bra att gå och lägga sig. I morgon ska vi spela på Åkersberga GK. Sist började jag ju bra efter att ha värmt upp på rangen. Ska prova samma recept i morgon.

För att bli på lite bättre humör tänkte jag delge er en vits som “Oldgold” på Golf.se forum lagt ut för länge sedan. Håll till godo!

En björn och en kanin som bor i skogen, springer en dag på en gyllene groda vilket de tycker var en imponerande upptäckt. Och de blir ännu mer imponerade när grodan talar till dem. Grodan förklarar att han väldigt sällan möter någon, men när han gör det, så ger han dem alltid sex önskningar vilket i det här fallet innebär att björnen och kaninen får tre önskningar var.

Björnen önskar då att alla andra björnar i skogen skall vara honor, vilket Grodan omedelbart uppfyller. Kaninen tänker ett tag och önskar sig sedan en rejäl störtkruka till hjälm, vilken han sätter på sig omedelbart efter att den dykt upp.
Björnen förvånas över detta men fortsätter sedan med sin andra önskan.
Han önskar att alla björnar i de närliggande skogarna också ska vara honor. Kaninen önskar då att han ska få en motorcykel och när den dyker upp, så hoppar han upp på den och börjar att varva med motorn.

Björnen kan inte tro sina ögon och påpekar för kaninen att han nu har slösat bort två önskningar som han hade kunnat använda till något för sig själv. Björnen skakar på sitt huvud och gör sin sista önskan som är att alla andra björnar i hela världen ska vara honor!

Grodan svarar att "alla andra björnar i hela världen nu är honor" och de båda vänder sig nyfiket till kaninen för att höra hans sista önskan.
Kaninen varvar upp sin motorcykel, tänker efter en sekund och säger:
- Jag önskar att björnen är bög!

Bästa raststället i Sverige?

När vi lämnade Stockholm i fredags kom det en jätteskur och jag hoppades verkligen att den var lokal eftersom vi skulle bila till Göteborg. Mina förhoppningar besannades och jag kunde trampa lite på gasen. Av någon anledning har jag svårt att hålla hastighetsbegränsningarna. Exakt varför är svårt att definiera. Vi diskuterade det till och med hos psykoterapeuten för några år sedan. Ännu en brist i mitt psyke, helt enkelt….

Jag brukar köra till Skåne i september för vår årliga golf-final på Barsebäck och tyvärr har det inte oväntat resulterat i indraget körkort två gånger. Följdaktligen kör jag numera “bara” 30 km för fort. Utom i Östergötland där jag är ännu försiktigare. Mjölbys trafikpolis är känd för sin ettrighet och de har dragit in mycket sköna stålar till kommunen med sina fortkörningsböter. Inklusive mitt körkort…

Utan missöden kom vi till min favorit-rastplats, Gyllene Uttern, med fantastisk utsikt över Vättern. Nu är jag inte yrkesförare men finns det en bättre och vackrare rastplats i Sverige? Dessutom med riktigt bra mat i restaurangdelen och så perfekt belägen mellan södra och mellersta Sverige. Om ni vet någon så får ni gärna dela med er.

Väl nere i Götet var det strålande sol och närmare 30 grader. Vi träffade Emma och min syster med familj som skulle fira Kattis födelsedag på Liseberg och Sjöbaren.

Sist vi var på Liseberg var en kall septemberdag. Jag rekommenderar inte Kållerado eller Flumeride som är blöta attraktioner dylika dagar. Desto skönare var de i fredags när man kände sig grillad i värmen. En åktur som jag tyckte var stenkul hette Kanonen. Kanonkul? Kort, men bra tryck. Prova den om ni gillar acceleration.

Tyvärr för lång kö till Balder

Efteråt åt vi middag på Sjöbaren. Som namnet antyder fokuserades det på fisk och det klarade de med bravur. Långaryggen var väldigt god.

Vi hade lånat en lägenhet i Majorna och Emma skulle övernatta med oss för första gången på tre veckor. Dagen efter skulle de återvända till Skåne, men tydligen blev längtan efter mamma och pappa för stor så vi kom fram till att hon skulle följa med hem istället. Pokerspelare som man är, och pappa förvisso, hade jag läst mellan raderna och anat det under våra telefonsamtal. I vilket fall verkade hon lättad att följa med hem till Stockholm.

Nästa dag åkte vi till Långedrag, (visst har de goa namn i Götet?) och åt frukost/lunch på värdshuset innan vi tillbringade några timmar på en brygga i solen med tillhörande dopp. Varmare i vattnet än i Stockholm, men det kan väl inte bero på att det enna é bästkusten?

Effektiv måsskrämma…

Tillbakaresan gick åter via Uttern och utan trafikpolis-inblandning. Körkortet är fortfarande kvar i plånboken.

Jag har precis kollat klart Wimbledon-finalen. Hygglig rysare. Nu blir det online-turneringar för resten av kvällen. Jaja, lite golf också med TW och AK i ledarboll.

Från Djursholm till Svartsjöanstalten

Trots bara fem timmar sömn, som vanligt, hann jag slå en halv hink för att värma upp ute på Djursholms GK. Värma upp och värma upp...Hur ofta består uppvärmning av att hitta skugga först? Men slagen satt som en smäck.

Första nio hålen träffade jag alla greener på rätt antal slag. Sju par och två birdies kunde lika väl ha blivit 3-4 birdies till. Slog riktiga golfslag hela vägen. Fick 32 netto men otroligt nog slog Crille mig med två slag! Han gick tre över par med 18 i hcp! Tyvärr fick två raka treputtar mig att tappa rytm och fokus. Sedan brakade det iväg. Orutinerat. Till slut landade jag på 77 slag. Buhu...

Ännu otroligare var att slog jag Crille med ett till slut. Hahaha. Vilken uppvisning vi bjöd på sista nio.

Greenerna och områdena däromkring var i fantastiskt skick. Mycket lyckad renovering! Synd bara att resten av banan inte på långa vägar håller samma standard. Första tee var patetisk. En bubbla utan gräs. Inget vidare förstaintryck.

För övrigt märks det på layouten att banan byggdes på 30-talet, då man spelade med träskaft och bollar som mer påminde om squash-bollar än dagens vindtunneltestade miljondollarskapelser.

Därmed inte sagt att banan var tråkig, det fanns en del roliga hål, men mestadels var det tajt och likartat. Om det inte vore för renoveringen skulle jag nog inte spelat banan igen. Det finns väl lite cash på den klubben så de skulle nog kunna piffa till den fullt ut.



Efteråt plockade jag upp Lena vid Brommaplan och åkte ut till Färingsö. Vi tänkte kolla på en charmig lägenhet som vi kanske skulle byta till. Men det är låååångt till Färingsö. Vi tänkte att vi kunde stå ut med det om det var en riktigt fin lägenhet. Den låg precis vid Svartsjö Slott, med småbåtshamn och hela innerskärgårdspaketet. Lägenheten var sådär. Inte vad vi förväntat oss, men den riktiga "dealbreakern" var nog snarare Svartsjöanstalten som låg hundra meter därifrån. Inte ett, utan två fängelser runt hörnet!

Även om lägenhetsinnehavaren, som var en jättegullig tjej, intygade att de intagna mest jobbade på lantbruket och ibland morsade snällt kändes det inte optimalt, så att säga...

Vi stod över bytet den här gången.

När jag kom hem såg jag Tiger skjuta 64 på Congressional. Nuuu vet jag hur jag ska göra nästa gång. Jag längtar till måndag.
Och på söndag är det pokerturrar online. Och i morgon ska vi träffa Emma på Liseberg med kusinerna. Jag längtar till varje dag helt enkelt!

Kanske kan bli lite Balder och Flumeride i morgon...

Kamratposten

Emma prenumererar på Kamratposten. Jag gjorde detsamma för en sådär trettio år sedan. Äpplet faller inte långt från trädet...osv.

Jag satt och läste lite idag om vad de skriver om nuförtiden. I KP alltså. De har verkligen lyckats hålla en så gammal tidning modern, och det var riktigt intressant att läsa. Kul att veta vad ungarna lär sig.

Det fanns en avdelning med pinsamma historier som jag tyckte var småkul. Barn verkar tycka att det är hemskt pinsamt när de klantar sig lite, vilket vuxna rycker på axlarna eller på sin höjd småler åt. Sånt händer ju alla. Men ett barn verkar tro att hela världen stannar för att skratta åt just dem.

Ett barn skrev om en pinsamhet i samband med frukosten. Jag skrattade så jag kiknade, men Lena tyckte inte det var särskilt roligt. Humor kan verkligen uppfattas olika av oss människor.

En gång åt jag frukost. Då ringde en kompis och ville leka. Vi lekte en stund och jag kände att jag mådde dåligt. Jag sa till kompisen att jag skulle gå på toa. Men jag kände att jag behövde spy. Det gjorde jag också. Det hördes nog ut....
Nu vet jag att jag ALDRIG mer ska äta ost och melon till frukost.

Hahaha. Jag rekommenderar havre- och fullkornsgröt i fortsättningen.

Emma ringde faktiskt igår och var lite pratsugen. I en timme ungefär. Hon hade väl sparat sig tills hon saknade pappa och mamma tillräckligt mycket.

Dags att gå och lägga sig. Idag blir det Djursholms GK i värmen. Får se hur mör man känner sig i eftermiddag.