En blindgångare

Jag pratade med Martin de Knijff på eftermiddagen och bestämde att vi skulle äta en bit mat på Sturehof efter fotbollen. Martin trodde också på Rubin Kazan mot Barca, men jag var lite girig och spelade hemmalaget till 8 ggr. Även om det var nära ett par gånger i slutet av matchen att Kazan petade in ett vinstmål slutade det tyvärr 0-0. Det hade varit bättre att boka Barca som Martin gjorde.

Efter matchen stack jag och tränade lite styrketräning. Jag måste hålla igång nu när jag börjar komma upp i varv. Jag känner mig lagom stel i bröstet idag.

Vi träffades på Sture vid elvatiden och för en gångs skull var Gino och Frej senare än jag. Martin verkade vara på strålande humör; han hade väl vunnit en del. Dessutom hade han fått in bomben och vunnit runt 30 tusen, så på middagen och det utsökta vinet bjöd Svenska Spel, enligt Martin.

Lite groteskt var att dagen innan hade Martin en del idéer på bomben och fick in alla. En av dem var att CSKA skulle göra mål borta mot ManU eftersom de skadedrabbade engelsmännen hade så svagt lag på plan. Martin gjorde ett system med ett och två ryska mål, problemet var att de lyckades göra TRE på Old Trafford. Vem hade trott det?

Bomben gav en MILJON gånger på insatsen! Jag vet inte vad den gett på två CSKA-mål men förmodligen ganska mycket det med. Nu spelade han bara en krona på kombinationerna, men en mille är alltid en mille…

Kniven ryckte bara på axlarna och sa att han var ganska härdad efter så många år i spelbranschen.

Vi snackade om allt möjligt och satt kvar tills vi blev utkörda klockan tre. Bland annat nämnde jag en historia av Phil Ivey om Hellmuth som jag såg på Williams blogg. Jag lägger upp den här på slutet. Vi skrattade minst sagt hjärtligt åt den.

På torsdag kväll spelade jag fem turneringar och fick tillbaka pengarna i en. Inget vidare. I omahaturneringen gjorde jag 10 inköp och fick inget pris. Suck! Fast jag har väl fått min beskärda del tidigare…

Det finns bara en Phil Hellmuth…….

And again…

Söndagsturneringarna var kalla som vanligt. Av någon anledning är jag mycket starkare i turneringarna under veckan. Till viss del beror det på färre deltagare men det är nog inte hela sanningen. Jag kanske är för splittrad på söndagarna. Dels spelar jag fler turneringar, dels brukar golfen på TV stå på i bakgrunden.

På måndagen spelade vi golf på Arlandastads GK. Den här gången spelade jag inte lika bra men lyckades hålla ihop det och fick 77 slag brutto (par 70). Banan var i fint skick om än med ojämn kvalitet på greenerna. Vissa greener var nyare och sådda med en annan grässort och de var betydligt bättre. Det är bara att så vidare!

Efter golfen åkte jag till Tezukuri för att stoppa i mig lite sashimi moriawase. Tack o lov var det färre gäster så jag slapp vänta. Gino kom förbi och vi satt och pratade en lång stund. Han har många intressanta och vettiga synpunkter vilket gör det väldigt utvecklande och aldrig tråkigt att diskutera med honom. Konversationen är hela tiden på väg framåt i ett flyt, även om det blir tyst ett tag!

När jag kom hem var jag för seg för att spela något online. Det gjorde jag istället idag. Med framgång. Som vanligt spelade jag fyra tävlingar som börjar runt nio-tiden. Ett tag gick det väldigt bra i Unibets 20k garanti. Jag hade 100k i marker när tvåan hade 50k och det var drygt 100 spelare kvar med 50 priser. Jag fick inget pris….

Desto bättre gick det på C2:s 25k garanti. Med 203 deltagare tog jag mig till finalbord. Väl på ett finalbord vet ni vad som händer, eller hur? Ni tror väl snart att jag är mytoman som vissa andra huvudbonader, och jag vet att det låter sjukt, men jag vann faktiskt igen!

Den här gången fick jag ganska hårt motstånd av andraplatstagaren. Utan tvekan var vi de två bästa vid finalbordet och jag gnisslade tänderna ett par gånger när han var all-in mot någon, men lyckades träffa sin två-outare på sista kortet. Till slut vann jag dock en rättvis seger över honom när alla andra åkt ut efter passivitetsvarning, med 66 över 33. All-in preflop, hehe…och nettovinst på 6600 euro. Veckopengen är redan bärgad, innan torsdag!

Ett tag funderade jag på om jag kanske varit en aning för hård mot Hatten tidigare. Han har aldrig gjort mig något ont, även om han har svårt att hålla sig till sanningen. Fast gillar man att sticka ut hakan får man vara beredd på en käftsmäll ibland. Efter att ha läst Norinders senaste blogg kände jag mig dock inte så elak längre…

Dessutom undrar jag vem Hatten försöker lura i sin senaste krönika i Pokermagazine. Han beskriver där hur han för många år sedan spelade backgammon med några “utländska killar” på en svartklubb i Hammarbyhamnen. När klubben stängde var de skyldiga Hatten 20 000 eftersom de spelade så dåligt, men ville bara betala 10 000. När Hatten protesterade visade en av killarna, enligt Hatten, en pistolkolv och tyckte att Hatten skulle nöja sig med tian. Han tog pengarna och stack “som en blixt till taxin”.

Jag tycker historien låter som “finn fem fel” om jag ska vara ärlig. Efter att ha jobbat tre år i Ryssland som casino-chef under “vilda östern-tiden” och sett en del pistolkolvar och deras innehavare låter det ganska osannolikt att dramat skulle ha utspelat sig så som Hatten beskriver.

Men, men jag kan ha fel…

På Facebook skrivs och skickas det en hel del skräp, men ibland kan det vara en ganska rolig källa.

 

Golf, poker och trevliga vänner

I måndags spelade vi på Haninge. Anläggningen har tre nio-hålsslingor, röd, gul och blå. Vi spelade de skånska färgerna som också är den ursprungliga 18-hålsbanan. Flera hål var renoverade med nya bunkrar, kullar och en stor damm. Hålen blev klart intressantare och när gräset vuxit till sig blir det ännu bättre.

 

 

 

 

 

 

  Man vet aldrig vad som dyker upp i skogen…..

 

Tyvärr tycker jag att greenerna var för mjuka. Ibland verkar svenska greenkeepers vara rädda för att hålla greenerna torra och aningen hårdare. Jag vet inte om medlemmarna klagar på att det blir svårt eller att man anser sig tvungna att ha bjärt gröna greener, men jag vill gärna att de ska vara hårda och lite brunbrända. Ur spelsynpunkt blir det mycket jämnare när man ska putta, dessutom blir det inte så stora och djupa nedslagsmärken av bollen.

Att klubben sparar in på vattenkostnaden kan knappast vara ett minus heller. Jag får ringa brorsan och fråga vad han anser.

Tyvärr fick jag någon form av yrselattack i början, trots rejäl grötfrukost, och skickade några bollar rakt ut i skogen. Jag kom dock igen och gick ett över par sista 13 hålen, trots onödig dubbelbogey på 15:e. Glädjande var att puttningen fortfarande stämmer bra. Än finns det hopp….

På vägen hem ringde Frej och undrade om jag ville spela en 2200-kronors turnering på underbart fräscha KlubbParti. Micke Norinder hade som vanligt slängt in ett extrapris till segraren i form av ett Unibet Open-paket. Med ett sådant trevligt övervärde och lite spelsug på livepoker kunde jag inte tacka nej.

Lustigt nog hamnade jag sidan om Micke vid bordet. Han hade satt en bounty på sig själv, men tyvärr spelade han ganska bra och jag mindre bra, så jag lyckades inte slå ut honom…

En lustig hand uppstod efter någon timmes spel. Jag hade precis gjort en ganska tveksam syn då jag bara kunde slå en bluff och var lite fundersam. Vi startade med 30k i marker och efter synen återstod bara 17-18 k i min stack.

En kille limpar på blindarna 200-400. Nästa kille höjer till 2000. Pass till mig på lilla blind som sitter med 33. Fortfarande funderande över senaste synen orkar jag inte betala för att floppa triss och passar mina treor. Norinder synar på stora mörken och limparen passar. (Bra spelat av honom….lol).

Floppen kommer 6 3 3! Och nu kommer det roliga!

Norinder checkar. Raisaren betar 3k varpå Micke höjer till 7500. Nu funderar raisaren en stund och höjer sedan till 17,5k och Micke blixtsynar. Allt medan jag sitter och håller masken. Turn kommer en åtta och Micke går all-in för c:a 30k. Hans motståndare har runt 20k kvar och lägger sig efter en stunds kontemplattion.

När handen är över gör jag ett fel. Jag kan inte hålla mig, speciellt efter att ha bevittnat holmgången, utan berättar att jag hade fyrtal. Nu var det ingen stor turnering men i princip skulle jag hållt tyst eller åtminstone frågat Norinder om det var okej att jag berättade vad jag hade.

Som det nu blev avslöjade jag mycket information som kanske kunde påverka Norinders fortsatta turnering, eftersom alla nu visste att han inte hade triss och kanske drog till med en rejäl bluff.

Fel av mig och jag ber Micke om ursäkt. Jag anser att det är ett stort tabu att prata om korten när en hand spelas, men även när den är färdigspelad kan det uppenbarligen vara fel.

Undantaget är då när man vill få Andy Black på tilt. Se videon till höger “PE vs Black”.

Strax efteråt kom jag fel i en annan pott och när Frej kom och sa att han blivit utslagen bad jag honom stanna kvar. Det kändes inte som min dag och risken var inte överhängande att skulle blinda bort mina sista marker.

Fem minuter senare ställde jag in keramiken, Glimne-terminologi, på ett färg- och hålstegedrag och jag kunde göra Frej sällskap till Lydmar. Gino var också hungrig så han anslöt strax. Maten var bra, miljön superb och sällskapet absolut världsklass. Vad mer kan man begära?

Sol på Kallfors

Söndag natt var som vanligt turneringsnatt online. Jag spelade sju tävlingar och kom i pengarna i ett par för en nettovinst på c:a 2000 euro. Tyvärr.

Jag var nämligen nära att få en stor utbetalning i en av de större turneringarna men lite oturligt fick jag AK mot chipledarens AA när vi var sex spelare på bordet. Tråkigt nog var jag chiptvåa i turneringen men med så höga blindar och aggressiva spelare fanns det ingen annan utgång när jag väl fick en så stark hand. Allt åkte in innan floppen och typiskt nog kom det fjärde esset upp på bordet. Kunde han inte ha haft KK istället?

Extra tråkigt var att jag hade suttit hela natten och spelat och ändå inte fick bättre betalt. I säng kl. 08 och sova tre timmar. Vaknade upp av larmet och insåg att jag hade ont om tid för att ta mig till Kallfors GK i Järna, förbi Södertälje.

Ingen frukost och på med regnbrallor och svart stickad tröja eftersom det spöregnade ute. Jag sprang till garaget och blev inte så blöt. När jag närmade mig Salem-avfarten hade det skett en olycka och jag blev fast i över tio minuter.

Under tiden hade jag ringt Gino och pratade om den där handen från turneringen och någon nyckelhand till. Det är alltid intressant att höra vad han tycker då jag anser att han är extremt duktig på att analysera händer. Nu sken solen för fulla muggar och jag ville inte öppna fönstret eller dra på AC:n eftersom Gino hördes så dåligt i den usla mottagningen.

Det var ingen hit att sitta med varma, svarta kläder i en het bil när solen steker, samtidigt som man är råstressad för att passa en tee-tid och trafiken står stilla, kan jag säga. Utöver det fick jag springa till första tee för att hinna upp mina medspelare som redan var ute på fairway. Med andra ord var jag uppvärmd och klar. Ola satt i golfbil och hade laddat upp med en rejäl utskällning över att jag alltid var sen. Det är tur man är rakad på skallen annars hade lockarna raknat i den “hårtorken”

 

Inledningen var inte så tokig efter omständigheterna med tre raka par, innan jag gjorde ett par treputtar. Stundtals slog jag bollen mycket bra. Gjorde ett par birdies som borde ha blivit tre till, men jag hade nog inte skallen med mig efter den korta sömnen så jag brände för många puttar. Dock klarade jag mig runt på 77 slag, 74 netto, vilket får anses godkänt.

Kallfors är en rolig bana med några läckra och svåra hål. Den var i kanonskick även om greenerna var dressade med fin sand vilket gjorde dem en aning slöa. Dock höll de linjen väldigt fint och puttarna hade säkert gått i om jag slagit dem rent…Okej, några satte jag.

Min 74 räckte bara till en tredjeplats eftersom Christer, som sköt 30 netto första nio på Djursholm, den här gången inte skakade sönder utan fick 67 netto. Vad ska man göra mot dessa höghandicappare?

 

Pinos genomsving en tiondels sekund efter bollträff. Hur hinner han runt med fötterna?

Ibland kan det kännas smidigare att spela från “rätt” håll. Fast Ola fixade sitt par. Är det verkligen tillåtet att sitta ner när man slår?

 

På 8:e hålet fick vi en häftig naturupplevelse. Femtio meter ovanför tee svävade en stor örn. Helt plötsligt började han skrika för fullt och jag undrade varför? Ingen bra taktik att varna bytet…Snart visade det sig dock. Han var inte ensam. Om det var en konkurrent eller blivande fru Örn kunde jag inte uttolka, men han störtdök rakt ner och började jaga denne. Tyvärr fick vi inte se hur det slutade då de försvann bort bland träden. Kanske i ett par ägg?

På torsdag börjar en av de bästa helgerna på året. British Open på Viasat, 10 timmar om dagen, reklamfritt. Lena har vanan inne och hon och Emma lär se sig om efter alternativa aktiviteter så jag kan få njuta i lugn och ro. Bara inte Zacke börjar yra för mycket….fast ibland kan han vara fruktansvärt rolig, utan att veta om det själv.

Normalt sett på proffstävlingarna har man en pro-am på onsdagarna då proffsen spelar med amatörer (därav det finurliga namnet) som oftast är högt anställda hos diverse sponsorer eller kändisar av olika slag. Jag är inte helt säker men har svårt att se att det skulle förekomma innan en major. Det här utspelade sig på PGA-touren för några år sedan:

Innan pro-amen frågade tourproffset Jerry Kelly lite oskyldigt en amatör på puttinggreen vilken pro deras grupp skulle spela med.

Amatören stönade och sa: ”Vi hade chansen att få Tiger. Istället fick vi Jerry fucking Kelly.”

Kelly log, sträckte ut handen och sa: ”Hej, det är jag som är Jerry fucking Kelly!”

 

 

 

 

 

Tyvärr läser jag att Christer Björin är utslagen ur main event, men Palevic är kvar och stökar till. Kämpa på Rifat!

Måndagsgolf

Någon som tror att jag kom en timme före start så att jag hann värma upp? Nähä.
Ja, varför ska jag det. Det har jag inte lyckats med de senaste 40 åren...

Ändå kände jag mig avslappnad och mjuk i muskulaturen, vilket innebar att jag slog en del bra slag första nio hålen på International Golf Arlanda. Men pga dålig puttning blev det bara 16 poäng. Verkligheten och stelheten kom i kapp mig sista nio då jag avslutade med 12 poäng...

Återigen en fin dag med lite solsken och blåst. Alltid skönt att röra på sig i friska luften. Efteråt åkte jag till Alec's golf i Tyresö och slog ett par hinkar för att hitta bättre bollträff. Under tiden ringde Gino som var hungrig. Vi stack till Göteborg och Frej kom också dit. Sjukt att åka 40 mil för en bit mat....

Som alltid i deras sällskap var det übertrevligt och maten var helt okej. Gino var väldigt förtjust i sin mat, i synnerhet desserten, som vi alla tre slevade i oss. Mjölkchokladsbrulé med apelsinsallad. Den slank ner. Jag får väl cykla ett varv extra runt Flatensjön...

För er som inte känner till det finns det en krog i Hammarby Sjöstad som heter Göteborg. Visserligen är de flesta pokerspelare sjuka, men så sjuka är vi inte...
Inte än.













Tyvärr hade jag bommat att det var en extra vilodag i hockeyn så jag får vänta till i morgon natt innan match 6 mellan rödvingarna och pingvinerna. Ska bli kul att se om Malkin och Crosby lyckas behålla kylan och nerverna den här gången. Sist blev de totalt utspelade av Detroit och fick smaka 5-0 i arslet.

Pavel Datsyuk var tillbaka i Detroit och var alldeles lysande. Malkin började kanonbra men efter 12 minuter höll han inte upp huvudet när han dribblade omkring i egen zon och åkte på en jättepärla av Datsyuk, som också är ryss. Inga fångar tas i Stanley Cup-final....
Tacklingen var klockren och Malkin var förlorad efter det. Både han och Crosby blev skitgriniga och frustrerade ju längre matchen led och åkte på flera onödiga utvisningar. Bl.a slashade Crosby Zäta på vaden på öppen is. Hur synligt och korkat som helst. Två minuter i snickerboa.

Detroit gjorde tre mål i powerplay...

Jag fick ett mailsvar från supporten som löd att eftersom jag fick mer utbetalt än insatsen i turnerigen igår kunde jag inte kompenseras på annat sätt!

Det lät ju väldigt förtroendeingivande när felet ligger hos dem, eftersom deras server har brakat. Hur kan de inte stoppa turneringen när större delen av fältet råkar ut för det?
Om det är deras rutiner blir man ju inte direkt sugen att investera mer pengar hos dem. Vi får väl se hur det hela slutar.

Golfmåndag

Tydligen räckte inte 5 timmars sömn särskilt långt. Hög värme och lågt blodsocker gjorde att jag var alldeles vimsig efter 4-5 hål. Fyrputten på trean hjälpte nog till också...
Vidbynäs är en av de bästa banorna i Stockholms-trakten. Bra layout, massa välplacerade bunkrar och kluriga greenområden. Skicket på greenerna är fantastiskt! Det är bara Bro-Hof som förmodligen kan slå dem på fingrarna.



När vi fikade efter halva rundan stoppade jag i mig glassar, choklad och saft som en 6-åring på kalas för att få upp blodsockret. Det hjälpte mig rätt snabbt och jag spelade klart bättre sista nio, men skadan var redan gjord. Dessutom spelade Jegis som i trance och eftersom han spelade på 15 i hcp medan jag fick 4 slag insåg jag att det inte fanns något hopp. Problemet var bara att han ledde även open!

Inte fan ska jag ta stryk även på bruttoscoren av en halvhalt gubbjävel med Doyle Brunson-moppe på golfbanan!
Jag försökte kriga men det ville sig inte. Jegis fortsatte lira strålande och mitt enda hopp var att batteriet i moppen, som börjat ta slut, skulle dö helt så att han fick bära bagen sista hålen. Listig som han var hoppade han av och gick sidan om för kräma ur det sista ur batteriet. Han lyckades hålla undan och gick på 83 slag emedan jag själv gjorde årets sämsta rond på 87 slag.
Förnedringen var total!

Jag skulle ha legat på stranden i värmen och solen istället...

Well, well sportslig som man är måste jag gratta Jegis till väldigt bra spel. Nästa gång ska jag kortsluta batteriet.

Kniven var med och spelade eftersom han är på kort visit i stan, så vi bestämde att gå ut och käka efteråt med Gino. Vi ringde Frej också men han har nyligen blivit pappa igen, så av förståeliga skäl fick han avböja.
Grattis till Frej o Anette!

Den nye ska heta Axel, precis som Knivens nya heter. Blir det Axlar i plural?

Vi åt och skrattade gott på Il Conte och som vanligt blev Gino tilltalad vid förnamn av personalen. Finns det någon han inte känner?

Apropå Norinder vs Hatten finns det mer utav den varan vad beträffar Hatten. Jag har själv personligen varit med två gånger när han skämt ut sig inför Kniven. Nykter.
Jag kom ihåg episoderna men kände inte till bakgrundshistorierna. Nu fyllde han i luckorna som jag tänkte delge er senare.

Jag antar att Micke blir sugen på att läsa om det...