torsdag 9 juli 2009

En gammal bekant i AB

De senaste två dagarna har jag spelat lite turneringar online. Utan framgångar. Jag var lite på gång på Cardroom2 igår. Vi var 30 kvar med 10 priser och mörkarna på 500-1000. En kille går all-in med 11k. Nästa synar. Jag har AA och 25k. Givetvis ställer jag all-in och får syn av killen som har mer marker kvar. Potten är nu på drygt 60k. Första snubben har KJ i klöver, den andra har 77.

Första kortet på floppen är självklart en sjua och jag åker ut istället för att vara chipleader….

Tycker att jag samlat ihop till en större vinst snart. Känner på mig att det kommer bli en fin balja.

För många år sedan, –92 eller –93 tror jag, var jag i Los Angeles och spelade Commerce Classic i deras kortrum. Rum och rum. Snarare en enorm kortsal. De hade dessutom en asiatisk avdelning med diverse kinesiska spel. På den tiden tilläts rökning inomhus. Ni kan ju själv tänka er hur mycket spelgalna asiater röker. Det sved i ögonen när man famlade omkring i dimman för att ta sig till turneringsrummet.

En natt satt jag och tittade på basket på en av de två jätte-bakprojektions-tv-apparaterna.

Inget dåligt ord. Nästan i klass med normala ryska ord. Typ, brandsläckarupphängnings-armaturfäste. (Jag trodde nästan att de medvetet uppfann dylika ord, när jag bodde i Ryssland, för att vi utlänningar inte ens skulle orka försöka lära oss språket.)

Nåja, jag kollade basket. Det var tomt i salen förutom mig och eftersom jag befann mig i slöseriets förlovade land hade ingen stängt av TV-apparaterna när de gick hem för dagen. Matchen som visades var en repris från kvällen. Ena laget var LA Lakers, motståndarna kommer jag inte ihåg.

LAkers

Matchen var välspelad och spännande. Jag kände inte till resultatet och blev därför fast framför TV:n.

Helt plötsligt kom en äldre herre in i salen och satte sig på en stol sidan om. Efter en stund frågade han mig om matchen var bra. Jag sa att det tyckte jag verkligen och att den och den spelaren spelade jättebra, samtidigt som jag vände mig mot honom. Då såg jag att hans skjorta var tryckt med LA Lakers-symboler överallt.

Jag log och frågade om han var en Lakers-fan?

“-Ja, det kan man säga. Jag äger laget.” Fick jag till svar.

Genom åren har jag träffat en del galningar och man vet ibland inte vad man ska tro. Här sitter jag, ung färsk pokerspelare, i LA tillsammans med en gubbe som påstår att han äger ett av NBA:s bästa lag. Han verkade inte vara den skrytsamma typen utan tvärtom väldigt trevlig och intresserad. Vi satt och pratade en stund innan han skulle hem och sova.

Han sa att han redan visste slutresultatet och skulle lämna mig ifred så jag kunde följa matchen.

Tacka fan för att Jerry Buss visste resultatet!

Inga kommentarer: