Jag bestämde mig för att ta det lugnt de första två timmarna och skapa mig en bild av hur de spelade. Det var kusligt hur vasst ett par av dem spelade. Tyvärr fick jag riktigt usla kort nästan hela dagen och när jag försökte mig på någon höjning med QJ i klöver, small det direkt eller så synade 3 gubbar. Jag kände mig bakbunden hela dagen. Jag bet dock i och gnetade på.
Frustrerande nog dök det upp en ny 20-årig ryss med 200k i marker varje gång någon åkte ut vid vårt bord. Inga silverhåriga fransmän eller latinos. De satt alla vid borden runt omkring...
Sista nivån hade jag sjunkit under 60k i marker när jag äntligen dubblade upp då jag höjt med KQ och stora mörken synat med 76 i ruter. Floppen kom Q43 med två ruter och han betade ut 10k, varefter jag gick all-in med 39k till.
Han bestämde sig för att gambla och synade, men tack o lov kom det varken ruter eller femmor.
Strax efter fick jag äntligen byta till ett bord med några äldre herrar men då var det inte så mycket tid kvar. I morgon blir det nya bordsplaceringar. Jag hoppas på det bästa, mycket värre än idag blir det inte...
Jag slutade på 77,5k och med mörkar på 2000-4000 börjar det dra ihop sig även om det inte absolut akut än. Det är 185 spelare kvar, 160 får pris och för tillfället ligger jag på 144:e plats. I morgon ska vi ändra på det!
 |
| Siktet är fortfarande inställt på denna. |
Tydligen genererar jag nostalgiska känslor hos vissa (det kan väl inte vara ett gott tecken..?) i dagens pokervärld fullpumpad med oerhört kompetenta snorungar som verkligen kan spela poker. Faktum är att jag blev väldigt imponerad inte bara av deras kompetens utan även gentlemannamässighet.
Flera unga grabbar vid mitt bord blev utslagna med groteska utköp och deras reaktion var en liten klapp på bordet samtidigt som de önskade oss kvarvarande lycka till. Mycket stilfullt som några ur det gamla gardet gärna kunde ta efter. Fast det går väl inte att lära gamla hundar att sitta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar