Helgens ryskalektion

BLONDINKA….SIGARETA….BENZIN.

Eta beschennaja smes!! (En galen blandning!!)

Orden i början behöver väl knappast översättas….

Den klassiskt tolvarmade bläckfisken…

Eftersom bloggen blivit fullständigt sönderbombad med gissningar tänker jag snart inte hålla er på halster längre.

Jag kan avslöja att konstverket är tillverkat i brons av en urbefolkningsstam och mycket riktigt föreställer en sol med spiral i. Att solen dyrkas här uppe på våra norra breddgrader är förståeligt, men hur kommer det sig att den avgudades även av egyptierna? Rimligtvis borde solen vara ett helvete i öknen.

Tydligen förstod människorna redan för tusentals år sedan att solen är nyckeln till allt liv.

Här kommer en tydligare bild. Hur kan jag få det här sammankopplat till spel och dobbel?

Bolt får ursäkta

Igår kikade jag lite på vinter-OS som precis börjat. Det var ingen succé direkt för de svenska skidskyttedamerna. Självklart började det viskas om doping eftersom vinnaren Kuzmina kommer från östblocket och hur kunde hon slå våra fantastiska svenskor med nära minuten?

Det är möjligt att hon är dopad, men är det inte trist ifall hon inte är det? Hon gör sitt livs lopp och blir misstänkt av alla oss “ärliga rena” svenskar?

Annars finns det något som heter inställning. Svenskorna hade redan deklarerat att sprinten inte var deras gren, då varken det överlägsna skidåkandet eller säkra skyttet hann komma till sin rätt.

Tyskan Neuner hade däremot ställt in sig på seger. Hon hade berättat för alla att det här loppet var hennes stora chans och hon skulle ge allt. Vad hände? Jo, hon kom tvåa, slagen med 1,5 sekund efter ett kanonlopp, trots att hon i likhet med segrarinnan bommade ett skott.

Inget svensksnack om doping i hennes fall även om hon var lika långt före svenskorna. Det kanske handlar om attityd ibland och inte bara doping?

Lite senare visades shorttrack-skridsko som för oss svenskar är okänt vatten. Konstigt nog, eftersom det är en grymt bra TV-sport. Korta snabba lopp där mycket kan hända. Lite mer rock’n’roll än de klassiska vintersporterna.

Inatt avgjordes finalen återigen efter ett spektakulärt fall. Jag såg inte finalen utan kikade bara lite innan på kvalen och varje gång jag ser shorttrack (typ, vart fjärde år) kan jag inte låta bli att le och tänka på Bradbury och tidernas skönaste OS-guld.

Till att börja med kom han trea i kvartsfinalen men tvåan blev diskad och därför gick Bradbury vidare till semi. Sedan föll alla pusselbitar på plats. Tidernas klassiker!

Vilken soppa?

Tog en promenad i skogen idag. Svårt att smyga där jag pulsade fram i snön, så rådjuren höll sig undan..

I dagarna har rösterna höjts om en “ny tillsats” i livsmedel. Köttklister. Några debattörer, som av en händelse råkar vara politiker (när är det valår?) går i taket och drar fram all skrämseltaktik de kan om den hemska “tillsatsen”.

Dåligt pålästa eller förakt mot läsarnas intelligens?

I samma tidning publiceras en annan artikel som i mina ögon verkar en aning mer nyanserad. Konkurrenterna kan givetvis inte hålla sig och publicerar en liknande artikel.

I helgen tog Lena med sig Emma och åkte till sin mamma och hennes sambo i Jakobsberg medan jag försökte vända dygnet på rätt köl. (Vilket verkar lyckats. Uppe tidigt på morgonen två dagar i rad! Och då menar jag vid 8-tiden, alltså inte pokermorgon…)

Sambon gillar att jaga och Lena fick med sig ett par rådjursfiléer hem. Svärmor, som uppenbarligen inte är en grillfantast, erbjöd sig att koka soppa på köttet. Lena lyckades behålla fattningen och förklarade att en sådan delikatess ska stekas lite lätt med salt och peppar för att sedan avnjutas med en flaska gott rödvin.

Soppa kunde hon koka på rödbetor (borsjtj). Svärmors jägarsambo fick nästan en tår i ögat och mumlade något om äntligen en rysk kvinna som förstod honom.

Igår mumsade vi i oss filéerna, som smakade himmelskt, tillsammans med en flaska Margaux, vilken heller inte var så tokig. Det kan ha varit det bästa köttet jag någonsin ätit.

Närproducerat, ekologiskt och stressfritt kött. Utan “tillsatt” klister! Magiskt!

De enda resterna som blev kvar var den här.

Om ni kan gissa vad det är för ett spelrelaterat föremål i bakgrunden får ni ett ENORMT MVG.

Mordhotens tid

Idag ringde telefonen. Det var någon som hette Tobias på Sportbladet och han undrade om han kunde ställa lite frågor angående det nyöppnade casinot i Azov City. Han hade hört att jag jobbat som casino-chef i Ryssland.

Jag påpekade att det var 13 år sedan och att det mesta med stor sannolikhet förändrats sedan dess. En kvart senare tackade han för min hjälp och resultatet blev följande artikel.

Hela tre meningar med sparsam info om Azov och resten om min tid i S:t Petersburg. Förvisso återgav han mina ord ganska rakt av, utan att vinkla det särskilt mycket (törs jag gissa att Tobias är ganska ny inom sitt gebit och därför ännu inte drabbats av journaliståkomman "vinkling för att göra det mer intressant")

Fast rubriken är ju en klassisk kvällstidningsförledning. Inte mycket om Azov, men det är kanske lika bra det. Det är ingen dum tanke att ta några riktigt avskydda skitstäder, dit ingen utan tvång vill sätta sin fot, och göra dem eftertraktade bland alla som är lite spelsugna.

Jag menar, vem vill åka till Altaj, (angränsande till Mongoliet), östkusten borta vid Korea, nämnda Azov och sist men inte minst (kanske skitigast) Kalinigrad om det inte vore för möjligheten att ta sig ett lir på rouletten eller BJ:n. Det kanske till och med blir en het pokerturnering i Kalinigrad (pokerstars siktar ju på världsherravälde). Jag har visserligen aldrig varit där, men det jag sett och läst om staden lär inte få allmänheten att döpa den till Östersjöns Monte Carlo....

Lord, how I want to be in that number....

Om man gillar att festa skulle man nog ha befunnit sig på Bourbon Street inatt.

Bookmakers runt världen uppskattade att Colts hade 65% vinstchans innan matchen. Efter första kvarten hade Peyton Manning varit kliniskt felfri och följdaktligt ledde Colts med 10-0. Manning såg extremt fokuserad ut och jag tänkte att det här blir inte lätt för Saints, i synnerhet som Vikings i semifinalen visade att Saints var sårbara.

Jag kan inte komma på någon idrott där hemmaplansfördel är värt lika mycket som i Amerikansk fotboll. I andra stora lagsporter som fotboll, ishockey, handboll och basket (vågar jag nämna bandy?) sätter man igång spelet och sedan flyter det på tills bollen går i mål alternativt utanför plan eller något regelbrott begås.

Så inte i Amerikansk fotboll. Där består spelet av snabba, intensiva och våldsamma fragment av matchen. Mellan varje fragment lägger man upp olika taktiker för hur man ska ta sig vidare. Quarterbacken som är nyckelspelaren i varje lag delar ut direktiv till sina medspelare vilken taktik/spelplan som skall genomföras i nästa moment.

Ofta ändrar han dock spelplanen i sista sekund då han ser att de försvarande motståndarna ställt upp sin formation annorlunda. Här inser man värdet av en rutinerad quarterback. Givetvis använder han en massa kodsnack men även handsignaler för att motståndarna inte ska förstå vilken den nya spelplanen är.

Som alla inser är det lättare att uppfatta muntliga rop än handsignaler när man, fullpumpad med adrenalin, står någon sekund bort från att explodera iväg in i eller ifrån sin motståndare (beroende på vilken uppgift man har i laget). Man slipper exempelvis vrida på huvudet för att titta, men rent tekniskt finns det fler möjligheter att med olika styrka, tonläge och ordkombinationer på en kortare tid avge precisare information än med handsignaler.

Undrar hur en teckenspråksöversättare skulle känna sig efter en rap-konsert?

Sätt dig då in i situationen att du som QB för bortalaget försöker ropa ut ny info till dina medspelare medan 70 000 hemmaåskådare bankar, stampar och vrålar så högt de bara kan. I rymden kan ingen höra dig...När hemmalaget anfaller är det tyst som i kyrkan på läktarna.

Vem sa att hemmaplan inte var så viktigt?

Hade semifinalen Saints-Vikings spelats någon annanstans än i Superdome, New Orleans kan jag garantera att Saints-spelarna varit på semester medan Vikings laddat för Super Bowl. Å andra sidan får det lag med flest vinster i grundserien hemmaplansfördel, så Vikings drabbades inte av någon orättvisa. De får skylla sig själva att de inte vann fler matcher, helt enkelt.

Super Bowl spelas på neutral plan med många celebriteter och andra ickefans bland åskådarna vilket gör livet tystare och lättare för quarterbackarna. Efter en välspelad och väldigt "ren" match med få misstag och straff lyckades Saints vinna med 31-17.

Peyton Manning i Colts var bra men det kändes som han inte fick tillräcklig hjälp av sina med spelare och de fastnade alltför ofta mot Saints föränderliga försvar. Lite överraskande avgjordes matchen till slut med 3,5 minuter kvar när Manning kastade en tveksam passning som motståndarna lyckades fånga och göra en touchdown på.

Drew Brees, QB i Saints, var däremot inte bra, han var fullständigt briljant! I sin första final någonsin gjorde han inte ett misstag.
En stor del i segern hade Saints coach också som underbart uppfriskande gjorde flera modiga och riskfyllda drag, men grundligt belönades när de gick hem. Han var inte rädd för att förlora, utan vågade verkligen vinna.

Kudos till dem och hela laget för en fantastisk säsong. Om nio dagar startar karnevalen "Mardi gras" i New Orleans. Någonting säger mig att den redan startat och inte kommer att sluta på väldigt länge....

Poker och finkultur

Igår blev jag intervjuad av Åsa på tidningen First Poker. Nybliven Lidingöbo som jag är föreslog jag att vi skulle träffas på ett ställe som för mig är nära förknippat med den här ön: Millesgården.

Bilderna tagna i september -05. Inte fullt lika mycket barmark just nu..

Intervjun på deras fik och lite bilder på mig bland Milles fantastiska skulpturer. Så var planen. Vi bestämde träff 14:30. Jag kom för ovanlighetens skull i tid men såg ingen Åsa utanför. Hon kanske var inne i receptionen? Ingen Åsa där heller så jag antog hon var lite försenad.

Under tiden frågade jag om det var okej att ta lite bilder ute på gårdsplanen. Receptionisten visste inte och ringde upp deras presschef, en myndig kvinnlig sådan, och räckte över luren till mig.
Lite kortfattat utspann sig följande samtal:

PE (det är jag): "Hej, vi tänkte göra en intervju med mig och ta lite bilder för en pokertidning. Eftersom jag bor på Lidingö tyckte vi att det var en bra koppling med Millesgården. Nu undrar jag om det är okej?

MKPC (myndig kvinnlig presschef): "Och vem är du?" (lol, stenhård utgång, hon är slipad)

PE: "Mja, jag heter PE och är väl inte känd bland allmänheten, men bland pokerspelare är jag mer bekant."

MKPC: "Millesgården vill nog inte bli förknippat med poker och sånt där. Det förstår du säkert."

Eftersom jag var på mitt snällaste humör frågade jag inte vad "sånt där" var och lät bli att undra om det hade gått bra ifall jag var Bridge-spelare eller om det ingick i "sånt där". Vi enades slutligen om att bilder fick tas bara det inte framgick att vi var på Millesgården, suck, och jag var tvungen att skriva under ett intyg innan.

Fortfarande såg jag ingen Åsa men 14:45 fick jag ett SMS från henne: "Jag sitter på Millesgårdens fik". Okej, hon hade gått in i förväg.

Receptionisterna var tillmötesgående och hoppades att allt skulle gå bra. Jag fick till och med påminna dem om att jag inte betalt inrädet på 90 kronor. Efter det gick jag upp till fiket där Åsa satt och förklarade hur det låg till. Givetvis hade jag glömt att man kunde gå in på Millesgårdens café via en annan ingång. Utan att betala entré....

Nåja, jag babblade på i drygt två timmar med lite stödfrågor från Åsa. Som vanligt stängde de fiket utan att jag fick prata till punkt, men något matnyttigt kanske Åsa kan krama ur det till slut.

Vi provade att ta någon bild utomhus men eftersom det snöade var det meningslöst. Mycket rabalder för "sånt där" och det blev inte ens en tummetott...

Istället åkte vi till biblioteket där jag parkerade mig i en väl insutten skinnfåtölj medan Åsa knäppte av ett femtiotal bilder. Kan inte påstå att jag är photo genique direkt, men någon av dem ska väl kunna publiceras.

Tidningen kommer ut om någon månad. Om jag inte är bortredigerad får ni köpa den då.

Har ni aldrig varit på Millesgården kan jag rekommendera ett besök en solig sommardag. Det är lugnt och rofyllt bland alla fascinerande skulpturer med en härlig utsikt över östra Stockholm och vattnet. Ren terapi för en sargad pokersjäl.

Milles skulpturerade ofta sina verk i brons, så det här inte är gjort av honom.

Lite suddigt. Amish style.

Hård utdragning?

Jag läser på poker.se att Isildur1 blev “hårt utdragen” i en omahapott när han försöker kämpa sig tillbaka till forna höjder.

Tydligen hade han förlorat med 

när pengarna åkte in på floppen och motståndaren fick färg bakvägen.

wow…..

Om opponenten floppat stege, triss eller tvåpar vet vi inget om. Inte ens om han bara har ett par eller inget par är det en hård utdragning. Jag har spelat omaha i 20 år. Tro mig, jag vet vad hårda utdragningar innebär. Tycker man att det här skulle vara en sådan bör man nog fokusera på annat än omaha.

Jag känner inte artikelförfattare Boström och vet därför inget om hans pokerkunskaper. Det enda jag kan tolka av hans val av rubrik är två saker: 1) Hans omahakunskaper är begränsade. 2) Han försöker locka till sig fler läsare med rubriksättning á la kvällspressen.

Ett gott råd till alla rubriksättare som gillar den fläskiga varianten. Har man inget emot att läsarna blir irriterade och tycker att man är en pajas, alternativt opportunist, så länge läsarsiffrorna ökar. Fine, kör på bara. Annars rekommenderar jag att den fettdrypande rubriken innehåller en hygglig dos ironi.

Någon som också varit med om hårda utdragningar under sin karriär är Johnny Chan. Han har dock utvecklat en ganska solid känsla för sina motspelare. Se på den här handen och hans självklara förklaring efteråt. Rutin kan inte köpas för pengar….

Män mot pojkar

Arsenal - ManUtd. WOW!

Snacka om styrkedemonstration! Uniteds första halvlek var bland det bästa jag sett dem prestera och Nanis var definitivt den bästa han gjort. Jag satt och njöt i fulla drag. Superläckra mål, där Nanis inledande mål var ett av de skönaste jag sett.

Rooneys 2-0 och Parks 3-0 kommer att finnas med i nästa upplaga av boken "Blixtsnabba, vackra och effektiva kontringar". När 0-3 satt i början av andra halvlek var matchen givetvis över och tempot sänktes betydligt. Fram till dess satt jag alldeles tårögd av lycka framför teven över hur jävla bra United kan spela fotboll.

Arsenal, med Fabregas i spetsen, var i kanonform, men de kom ingenstans. Fastän flera ordinarie nyckelspelare i Uniteds backlinje var borta var jag aldrig orolig. Manchesters mittfält käkade fullständigt upp Arsenals och snacket från innan match om att Arsenal skulle visa att de var män och inga pojkar kom LITE på skam.

Evra yttrade bevingade ord efter CL-matchen i våras när United pulvriserade Arsenals självförtroende på bortaplan med samma siffror, 1-3, som igår.
"Det var män mot pojkar"

Denilson i Arsenal menade att nu var det dags att visa andra bullar. Tyvärr för Denilsons del var han väldigt inblandad i Uniteds andra och tredje mål. Han såg ut som en liten pojke som sprungit vilse bland mammas bullar i köket.

Wenger konstaterade kort att hans lag var för naivt mot United. Pojklaget mot vuxna män, helt enkelt. Oh, how sweet life can be....

Lite senare såg jag slutet på en eftersändning av VM-bandyfinalen som Sverige vann mot Ryssland i sudden death. Jag gillar verkligen sport, nästan all form av sport. Bandy är ok. Vad som inte är okej är tv-sändning av nämnda sport.

Kameramännen hade fullt sjå med att försöka fånga bollen som man ibland fick gissa sig till var den befann sig. När de visade repriser i slowmotion så att man äntligen såg bollen lyckades de nästan varje gång få bollen att gå utanför bild i den avgörande situationen. Till råga på allt hann spelarna vispa fram en ny farlig målchans under tiden så att man missade den som tittare.

Lite bättre produktion av NFL-matcherna måste jag medge. Förvisso en aning mer pengar i amerikansk fotboll än i bandy. Det kanske är värt några kronor/dollar att åskådarna kan se bollen....?

Det verkar som det gått bättre för Peter Eastgate på sistone, eller så försöker han ändra på sin image. Nu har han börjat flippa om pengar, i princip singla slant om stora summor, istället för att hålla på med shortstacking. Så det kan gå...