torsdag 20 augusti 2009

Faderskärlek

Den senaste veckan har det blivit en hel del tv-tittande på golf och friidrott.

Vad finns det mer att tillägga om Bolt och 9.58? Det mesta har sagts. Det är lite som när Stenmark röjde i skidbackarna på sjuttiotalet och hela Sverige stannade för att följa framför tv-apparaterna. Fast nu följer hela världen

Jag hoppas och tror (naivt?) att han är ren från doping. Speciellt med tanke på att han är byggd för att springa fort och har presterat bra tider under hela sin uppväxt. Låt oss hoppas att det Jamaicanska löparundret beror på gener, bra tränare och en stark löparkultur. För det är ju så underbart att se Usain i aktion.

Ikväll är det final på 200 meter. Ska han springa under 19 sekunder? Springer han under 9 på 100 meter någon gång?

Igår vann Caster Semenya 800 meter för damer i överlägsen stil. Fantastiskt med tanke på att Caster är 18 år och sprang över 10 sekunder långsammare för mindre än ett år sedan. Å andra sidan kanske det inte är så fantastiskt ändå. För inte fan är Caster en tjej? Jag blev helt paff när de zoomade in “henne” innan start. Det måste ju vara en kille! Skulle jag ha fel ber jag om ursäkt och önskar “henne” lycka till i livet efter löpningen.

Det finns mycket man kan bli fascinerad av under ett friidrotts-VM. Isinbajevas pladask exempelvis. Mest fascinerad blir jag dock över gång. Finns det någon “idrottsgren” som ser onaturligare ut? Och vad är det för människor i västvärlden som bestämmer sig för att börja tävla i gång?

“-Vad snabbt du går!”

“-Ja, visst gör jag. Jag borde börja tävla!”

Och hur sexigt är det att stå i baren och berätta för damerna att man minsann är gångare? Någonting säger mig dock att de nog inte röjer så hårt på krogen. Fast ryskan som vann 20 km var ganska söt. De håller sig kanske gångare emellan. Ibland kanske de river till med en marathon-löpare?

I boken “On killing” beskrivs styrkan i kärlek mellan olika parter. Tyvärr har jag lånat ut den så jag kan inte bekräfta det, men jag vet att kärleken mellan en mor och hennes barn är den starkaste. På andra plats kom den mellan en fader och hans barn, om jag nu inte minns fel. På tredje plats kom intressant nog den mellan två soldater som strider sida vid sida, kanske förståeligt med tanke på hur mycket ditt liv hänger på den andre. Först på fjärde plats kom kärleken mellan man och fru. Fast det var inte viktat med tanke på hur länge man varit gifta, vilket i sig är en ganska avsevärd faktor. Oftast.

Ibland kan dock faderskärleken vara mäktig. Tack Linda för att du skickade länken. Jag blev helt tagen av videon.

Sätt på ljudet och bortse från all hyllning till gud. En gud har inget med det här att göra. Bara gränslös kärlek från fader till son.

Inga kommentarer: