Oops, I did it again.

I måndags spelade vi golf på Österåkers GK. Jag hade kanske bästa bollträffen för i år och gick på 77 slag på svåra Västerled i hygglig blåst. Trots några slarviga puttar och ett par taktiska misstag på slutet. Tydligen kunde jag inte flyga bollen 260 meter med spoon över tjockruffen…

Det var med stor förväntan vi spelade på Kevinge igår. Tyvärr fick jag bara fem timmars sömn den här gången, vilket visade sig i tappad koncentration några gånger, med fyra streckade hål som resultat. Totalen blev 32 poäng, men eftersom gänget på Mälartouren består av halta och lytta gubbar räckte det till en ledig andraplats, trots 15 deltagare.

Nu blåste det en del, vilket passar mig, samtidigt som personalen har tuffat till banan lite med högt gräs på otrevliga ställen. Kevinge ser betydligt läckrare ut nu än för bara ett par år sedan med allt vildvuxet gräs runt bunkrarna. Greenerna var helt okej med bra rull. Ska jag vara en aning kinkig kunde de torkat dem lite. Som jag alltid tycker...

På vägen hem åkte jag förbi Tezukuri i Sjöstaden för lite sashimi. Tydligen är det fler än jag som gillar stället då det var 40 minuters väntetid från beställning. Nästa gång blir det telefonbeställning. Istället åkte jag hem, gjorde en smaskig sallad och bänkade mig framför TV:n för att spela lite poker samtidigt som jag kikade på friidrott.

Det blev en härlig kväll! Damernas höjd var om inte den mest rafflande, men ändå helt godkänd vad det gällde spänning. Intressant att se hur tyskan Ariane Friedrich lyckades få ett helt stadion knäpptyst när hon skulle hoppa. Och då menar jag absolut tyst! Det var bara någon tiokampare som stönade iväg sitt spjut i andra änden som hördes.

Det var också rätt härligt att se hur hon, trots alla förväntningar och press från hemmapubliken, njöt av ögonblicket och stod och log när hon fokuserade på hoppet. När hon sedan kom på bronsplats såg hon innerligt glad ut och kramade t.o.m. om segrarinnan Blanka Vlasic. Inga divafasoner alls. Respekt!

Var det något mer?

Jo, just det. Bolt. Inget märkvärdigt. Bara ett nytt världsrekord på 19.19 och skjuta lite låtsaspil med maskoten Berlino. I shot the sheriff, but did not shoot…. Normal Jamaicansk afton.

Under tiden avverkade jag tre Texas-turneringar och den sedvanliga Omaha-turren eftersom det var torsdag. För ovanlighetens skull vann jag inte Omahan, så istället fick det bli vinst i 20k garantin på 24hPoker! Fyra timmars jobb och 6500 euro i vinst.

Den senaste tiden har jag hittat en väldigt bra rytm i turneringar vilket gett mig sjukt många vinster i förhållande till deltagarantal och antal finalbord. I sommar har jag ungefär vunnit 6 av 10, kommit tvåa 2 ggr och övrig placering 2 ggr. Det i tävlingar med 100 till 800 deltagare. Normale!?

Dags att börja spela lite större turneringar igen.

Veckans Brasklapp står Jan “Hatten” Helander för. Han brukar ge tips om olika spel på idrott och hästar. Enligt egen utsago går det bra och de tjänar pengar varje år. Normalt sett bygger man sina beslut på faktorer som skadeläge, formkurva, motivation osv.

Tydligen ska man akta sig för att lyssna på Hattens tips vad beträffar friidrott. Först hade Hatten en “sjuk feeling för att Bolt inte vinner” för att efter finalen konstatera att “marknaden ansåg Bolt vara övervärderad”. Lyckligtvis hade Hatten , hrm…, insett att marknaden var ute och cyklade och, ähum.., redan bytt fot för att inte förlora sin insats.

Jag förmodar att han tittar på försök och kvalheat, eftersom han lämnar tips om slutvinnare, och uppenbarligen förstår han inte vad han ser. Eller så gillar han att sticka ut hakan för att få glänsa den gången han har rätt.

Den gången en fiskmås flyger in och attackerar Usain på bana 4. Va? Han fortsätter springa! Nu kommer det en hare in på bana 4. Usain snubblar! Men fortsätter ändå!

Men vad fan! Vem har parkerat en cykel på bana 4? Usain hoppar över, men ve och fasa, han vinner bara med en tiondel. Nåja, bättre lycka nästa gång.

Jag dedikerar den här stensköna BEP-låten till ‘en Gamblers vardag’. (Låt nummer 6 i playlist)