Efter diverse tv-tittande, onlinespelande och bloggskrivande insåg jag vid 8-tiden i morse att Omaha-turneringen kl. 14 på Cosmopol inte var aktuell längre. Uppenbarligen var mitt undermedvetna inställt på det.
Desto mer tid över för att se om Barcelona ska, som enda kvarvarande spanska lag, ta sig vidare i Champions League ikväll. Eller om de ska göra en Real Chelsea och åka ut framför näsan på hemmafansen trots massivt favoritskap inför åttondelsfinalen.
När jag vaknat och loggat in på datorn upptäckte jag på svtplay.se att skidsprinten i Stockholm var igång, vilket jag givetvis inte kunde låta bli att kika på.
Vilket häftigt arrangemang!
Skidspår utlagda runt halva slottet. Start på Skeppsbron, sen uppför Lejonbacken mot Norrbro, tillbaka ner igen mot Skeppsbron och slutligen spurt och målgång uppför hela Slottsbacken. Tusentals åskådare som jublade när speakern noggrant presenterade varje åkare inför loppen och U2 på full volym i högtalarna i pauserna mellan de korta, intensiva och adrenalinsprutande loppen som varade i ungefär 2 minuter.
Is i Wassberg-skägget och fruset snor goes rock’n’roll skulle man kunna säga….
Anledningen till att jag var inne på svtplay var att jag ville se på Skavlans senaste program. Jag har sett några av dem tidigare och Skavlan är intressant som intervjuare. Han ställer ibland oväntade och en aning obekväma frågor men får oftast rätt respons ändå.
Förra veckans program med Christer Sjögren och en förvirrad Thorsten Flinck var väl inte det bästa trots Stellan Skarsgårds och Al Gores medverkan. Tyvärr blev Skavlan en aning blek inför Al Gores pondus så frågor och svar blev lite väl stereotypa.
Avslutningsvis berättade han dock om nästa veckas gäster och det var den karamellen jag var ute efter. Två av mina absoluta favoritkvinnor; vackra, jordnära och intelligenta Izabella Scorupco samt den svenska viljestyrkan och gränslösa smärttröskeln personifierad, Charlotte Kalla. Att hon dessutom också är snygg och genomcharmig sänker ju knappast hennes marknadsvärde…
Övriga gäster var en adopterad, briljant stjärnkock med chokladfärgad hy, bländvitt leende och klockren göteborgska; en skön norskättad krabbfiskare och slutligen blinde, skönsjungande Andrea Bocelli.
Ett fantastiskt program helt enkelt. Skavlans bästa avsnitt utan tvekan. (Det är del 7 av 11, om ni hamnar fel)
Missa inte det! svtplay.se
2 kommentarer:
"Förra veckans program med Christer Sjögren och en förvirrad Thorsten Flinck var väl inte det bästa trots Stellan Skarsgårds och Al Gores medverkan.".
Nää, det är nog det minsta man kan säga. Förstår inte varför media envisas med att kalla honom (Flinck) geni. Han ser mer ut som en sönderknarkad föredetting. // Gustaf
I Sverige har vi en förkärlek (i synnerhet kvinnorna har det) för "känsliga" män som ena sekunden får totala psykbrott och i nästa bejakar sin feminina sida. Flinck passar in ganska bra på den beskrivningen.
Han inte bara ser ut, han ÄR en sönderknarkad föredetting...
Skicka en kommentar