Sömnproblem

Under en lång tid har jag gått och lagt mig väldigt sent på nätterna/morgnarna, men nu tänkte jag försöka komma till en mer normal dygnsrytm. Igår gick jag och lade mig redan halv tre! Förvisso behövde jag det eftersom Emma hade tid hos tandläkaren klockan elva, men trots att jag var trött vid läggdags och somnade ögonblickligen, sov jag bara fyra timmar.

Normalt sett har jag inga sömnproblem men nu vägrade min kropp somna om. Jag fick ta igen det med en tvåtimmars siesta på eftermiddagen. Straffet för att man lever som en vampyr?

Emma hade ridskolelektion på kvällen. Numera börjar jag bli en fena på att sadla hästen. Har också lärt mig att när hästen vägra ta betslet i munnen sticker man bara in fingret i mungipan på den, så gapar den automatiskt och då är det bara att trycka dit betslet. Hästframtänder är ju ganska imponerande och ser ut att kunna knipsa av din hand om pållen så skulle vilja, men kindtänderna sitter längre bak i käken och därför uppstår en glipa utan tänder.

Jag måste erkänna att jag inte kände mig helt övertygad över att sticka in en av mina kära fingrar i käften på en trilskande häst första gången. Hur skulle det gå med golfen om den fick för sig att tugga lite? Fast nu har jag kommit över det. För tillfället.

Min egen träning går stenbra! Igår lyfte jag vikter som låg 15-25 % över gången innan. Ändå hade jag ätit frukost ganska nära inpå och normalt sett behöver jag nästan två timmars matsmältning innan ett pass för att inte känna mig däst. Ibland vet man inte när energin kickar in!

Frukost vid sjutiden på kvällen, förresten…

Pokern har jag tagit det lugnt med i två dagar. Aj då, nu är klockan redan fyra. Måste i säng.

Avslutningsvis måste jag referera till en artikel om Silvio Berlusconi i senaste numret av Café. Den beskriver 10 av den eminente italienske premiärministerns blundrar. Den lille mannen med de stora ADHD-symptomen är inte direkt känd för att väga sina ord på guldvåg.

Ett exempel:

Staden L’Aquila i Italien drabbades av jordbävning i våras. Resultat: 300 döda, tusentals skadade, 70 000 förlorade sina hem. Gigantiska tältbyar byggdes med katastrofhjälp för att hjälpa de nödställda.

Berlusconi i intervju: “De har allt de behöver, de får medicinsk hjälp, varm mat….naturligtvis är deras bostad lite temporär, men de borde se på situationen som en campinghelg.”

Ska man skratta eller gråta?