Turneringar utan värde

I tisdags spelade jag half and half på Cosmopol. Inköpet var 10500 och när jag kom en kvart innan start (vad hände?) fanns det inte ens 20 personer i pokerrummet. Till slut blev det 40 deltagare, men det var inte många skattebetalare. Nästan bara bra spelare i hela lokalen.

Tävlingen började väldigt intressant då Hatten Helander satt i stol 1 samtidigt som Micke Norinder satt i stol 3 vid mitt bord. Stämningen var ungefär lika uppsluppen som om Lars Lagerbäck fått frågan vad som gick fel under hans tid med landslaget.

Ken Lennaard var på strålande humör efter första dagens vinst och ville lätta upp stämningen med lite lätt pennalism i riktning mot Norinder. Han frågade därför Micke, som kanske har gått upp några trivselkilon…, om träningen gick bra på Nautilus. Nu är ju Ken kanske inte heller i sitt livs bästa form, om än tiotalet kilo lättare (mindre tung), så givetvis kontrade Norinder med någon kommentar om donut-diet för Ken som bott i Las Vegas ett tag. Ken var inte svarslös, men samtidigt gick någon förbi och grattade honom till segern dagen innan.

Bollen låg hos Norinder och nu kom en genialisk kommentar.

-“Fan Ken, folk ringde i förmiddags och grattade mig till segern igår. De hade sett bilden på dig i tidningen!”

Efter den otagbara smashen skrattade vi så att vi fick krampkänningar i magen. Även Ken, som har självironi och samtidigt insåg att han inte skulle kunna toppa den kommentaren.

Den lilla dubbelhakan avslöjar enäggstvillingarna…

Bilderna tagna av Poker.se

Själva tävlingen var inte mycket att orda om för min del. Jag var ute tidigt efter dålig tajming.

I en nyckelhand för min del slog Hatten om till 200 med blindarna 50-50. Jag synade med KQ i hjärter på lilla blinden. Suman synade på stora blinden. Floppen kom 9 7 3 med två hjärter. Efter check från oss betade Hatten 600, jag synade och Suman passade. Turn var hjärter ess!

Nu betade jag ut 1000 varpå Hatten synade snabbt. Sista kortet var ännu en trea och jag betade 2200. Med skakande händer gick Hatten all-in med 3100. Jag synade de 900 till eftersom jag fick 11 gånger pengarna i potten som var på 10k, även om jag visste att jag var slagen. Det är ju så i poker, ibland köper man ut fienden men blir tillbakautköpt på nästa kort. C’est la vie.

Den som verkade må sämst över handen var faktiskt inte jag, utan Norinder, som flertalet gånger väste hur illamående han blev. Hahaha. Undrar vad man skulle få för odds på att Hatten och Norinder kom ut ur garderoben och erkände att de var ett par?

Efteråt stack jag och Frej till Krukan och spelade en billig Omaha-turnering med rebuys. Vi satt och åt med Gino och Pawel innan vilket försenade oss. När vi kom till Krukan hade jag 4700 kvar av startstacken på 5000. Jag gjorde genast ett återköp för 600:- och första handen jag spelade hamnade jag all-in med fem andra spelare på floppen. Mitt nötfärgdrag satt på turn och efter en hand hade jag 45k!

Nästa hand vann jag ytterligare 15k och fick en så kallad flygande start. Förstapriset var helt okej på 43500:- men sjätte och sista pris var bara 2400:-, så när vi spelade finalbordet höll jag inte igen, så att säga. Tyvärr kom jag i otakt och åkte ut på en hedrande åttondeplats.

Det blev en lång natt och jag kom inte i säng förrän klockan åtta på morgonen så jag bestämde mig för att sova ut och hoppa över Omaha-turneringen på Cosmopol. Beslutet att inte spela huvudturneringen tog jag redan innan.

41000 svenska riksdaler för en turnering med litet startfält, tydligen 47 spelare, varav de flesta tillhör Sveriges elit är inte min tekopp. Jag kan tänka mig turneringar med bättre värde.

Lagerbäck är väl ingen muntergök och har kanske haft ett småfrostigt förhållande till massmedia och journalister, men jämfört med Maradona framstår det en aning varmare.

Armando Diego höll inte tillbaka vad han tyckte på presskonferensen efteråt. Låt vara att Argentinare förhåller sig till invektiv med sexuell innebörd på ett annorlunda sätt jämfört med oss svenskar, men vi fick aldrig höra de orden från Lagerbäck. Fast han har säkert tänkt tanken några gånger…

För att sätta orden i perspektiv rekommenderar jag svensk-argentinaren Martin Ezpeletas fruktansvärt roliga blogg. Varning dock för GROVT språk, för er som fortfarande är finkänsliga.