torsdag 2 juli 2009
Kamratposten
Jag satt och läste lite idag om vad de skriver om nuförtiden. I KP alltså. De har verkligen lyckats hålla en så gammal tidning modern, och det var riktigt intressant att läsa. Kul att veta vad ungarna lär sig.
Det fanns en avdelning med pinsamma historier som jag tyckte var småkul. Barn verkar tycka att det är hemskt pinsamt när de klantar sig lite, vilket vuxna rycker på axlarna eller på sin höjd småler åt. Sånt händer ju alla. Men ett barn verkar tro att hela världen stannar för att skratta åt just dem.
Ett barn skrev om en pinsamhet i samband med frukosten. Jag skrattade så jag kiknade, men Lena tyckte inte det var särskilt roligt. Humor kan verkligen uppfattas olika av oss människor.
En gång åt jag frukost. Då ringde en kompis och ville leka. Vi lekte en stund och jag kände att jag mådde dåligt. Jag sa till kompisen att jag skulle gå på toa. Men jag kände att jag behövde spy. Det gjorde jag också. Det hördes nog ut....
Nu vet jag att jag ALDRIG mer ska äta ost och melon till frukost.
Hahaha. Jag rekommenderar havre- och fullkornsgröt i fortsättningen.
Emma ringde faktiskt igår och var lite pratsugen. I en timme ungefär. Hon hade väl sparat sig tills hon saknade pappa och mamma tillräckligt mycket.
Dags att gå och lägga sig. Idag blir det Djursholms GK i värmen. Får se hur mör man känner sig i eftermiddag.
tisdag 30 juni 2009
Ullna
Förlåt Lövet, men jag tycker det är en riktig skitbana. Jag hoppas att arkitekten hade en dålig dag på jobbet. Fast som arkitekt innebär det snarare ett dåligt år...
Vilodagen betydde att jag var spelsugen igår då vi spelade på Ullna. Det är en lite roligare bana. Visserligen tycker jag att den är lite överskattad på rankinglistor och av deras medlemmar i synnerhet. Jag anser att det finns ett flertal banor som är bättre designade runt Stockholm.
Läget är dock fantastiskt vid Ullnasjön samt skicket på banan. Konditionen är nästan alltid i toppklass vilket gör att jag alltid ser fram emot ett besök. Deras underbara uteservering med utsikt över sjön gör inte saken sämre.
Det fläktade skönt från sjön igår och jag sände en tacksamhetens tanke till Jegis som bokat Ullna och inte någon skogsbana där luften ligger och dallrar när kvicksilvret närmade sig 30 grader igår. Ändå kände vi att vi blev rejält grillade.
Idag blir det stranden istället...
Tyvärr visade sig spelsugenheten inte i score-kortet. Ömsom vin, ömsom vatten. Inte en birdie på 18 hål på Ullna, som är en kort bana för mig, är inget man kan känna sig för stolt över. Det dessutom med greener i världsklass-skick, suck.
Well,well... på torsdag spelar vi på Djursholm som jag aldrig spelat tidigare. Det sägs att den är fin efter renovering så det ska bli spännande. Jag har för mig att det är Zachrissons hemmabana. Jag kanske ska maila in och diskutera banstrategi nästa gång han kommenterar på Viasat. Fast då blir han väl ännu virrigare än vanligt...
I söndags spelade jag 7-8 turneringar online och gick ganska långt i en av de större. Tyvärr visar det sig inte i plånboken förrän man når finalbord och då helst topp fem, men jag fick tillbaka insatserna i stora drag.
I Unibets 150k garanti åkte jag faktiskt ut med ett chockartat men ändå litet leende på läpparna.
Blindarna var 1000-2000 och en bulgar från Sofia (man får väl anta att han var bulgar) höjde till 3000 i sen position. Övriga passade och jag höll 88 på stora mörken. Efter en stunds kontemplation gick jag all-in med 18000. Bulgaren hade totalt 20000 och blixtsynade. Med KQ off-suit! Han måste ha mött många KJ i sitt pokerliv eftersom han tyckte det var en så självklar syn...
Givetvis kom det en dam på sista kortet och jag var ute på plats 160 något utav över 1000 deltagare. Samtidigt som jag gnisslade tänderna blev jag ändå nöjd med att se ett sådant frejdigt spel. Det lär jag inte förlora på i slutändan. Jag kanske skulle åka till Sofia och hitta lite cashgames?
måndag 29 juni 2009
Sommarens första dopp
I helgen har jag tagit det väldigt lugnt och bara legat på en klippa vid havet. Fast å andra sidan vem har inte det nu när vi har fått ett så otroligt fint väder? Riktigt skönt var det i vattnet också. Säkert runt 19 grader.
På lördagen var vi borta vid Saltsjöbaden. Jag och Lena tänkte gå till Saltisbadet, men det var så mycket folk att vi åkte till Svärdsön och lade oss på en klippa istället. Inget café och en hygglig promenad, men desto fridfullare.
På Saltisbadet hade de dock en stor studsmatta flytande på vågorna. Det är nog något för Emma när hon kommer tillbaka från skåne. Och mig också kanske. Några hopp kan man ju ta, för att hålla ungen sällskap....
Apropå det. Hon hade fortfarande inte ringt, så i lördags kunde vi inte hålla oss längre utan ringde upp henne. Vi börjar verkligen sakna henne nu.... På frågan om varför hon inte ringt och om hon inte saknade oss kom svaret: "Jag har glömt att ringa."
Sabla skitunge!
Fast det kanske är lätt att glömma när man får nybakade bullar och färska jordgubbar...
Svenska U21-laget spelade underbar anfallsfotboll, kämpade storstilat och föll med flaggan i topp. Ruskig comeback i andra halvlek att hämta in 0-3 från halvtid. Det finns hopp för framtidens A-landslag med andra ord. Bara vi kan byta ut Lagerbäck också...
Fast han är nog tryggare än en gammal SJ-banvallare på sin plats.
Många sörjer att Michael Jackson har lämnat in. Tragiskt. Tragiskt för barnen att förlora sin pappa. Inte att han dog, för det anser jag vara en stor befrielse för honom. Visserligen en av tidernas största artister som gjort underbar musik, men till vilket pris?
Stackaren växte upp utan barndom och även om han älskade att sjunga och stå på scen finns det gränser. De gränserna passerades med råge av hans far. Resultatet blev i slutändan tyvärr en spillra, både mentalt och fysiskt.
När jag läste nyheterna om hans död blen jag varken förvånad eller bestört. På något sätt har det legat i luften länge nu, tycker jag. Jag kände snarare någon form av frid för hans skull. Han har nog kommit till ett bättre ställe.
Rest in peace, Michael.
fredag 26 juni 2009
Omahavinst
När jag vaknade mådde jag betydligt bättre. Dock skippade vi Sandhamn. Istället åkte vi till Tyresö strand. Vilken skillnad det är på havet och en insjö egentligen. En fläktande bris, vågor som skvalpar och båtar som ger små guppande ljud ifrån sig. Jag mår så bra när jag hör det. Otroligt rofyllt.
På vägen hem åkte vi till drivingrangen och slog ett par hinkar. Lena börjar sakta men säkert att göra framsteg. Jag tycker hon har en fin sving men bollträffen är det lite si och så med. Fast hon verkar tycka det är kul.
Min egen bollträff kan vara grymt bra när jag står på rangen. Då menar jag riktigt, riktigt bra. Skulle jag ha den bollträffen konstant på banan hade jag nog bytt karriär. Hahaha. Kanske inte riktigt. Men jag hade definitivt varit scratchspelare. Måste träna mer. Måste.
På kvällen spelade jag några online-turneringar. Fyra var Texas Hold'em och en Omaha-turnering. I Texas-turneringarna var jag kall. Bland annat spelade jag en 200 euro i inköp på 24h. Tolv minuter in i turneringen har jag KJ i klöver på lilla mörken. Ingen höjer och vi är fem spelare som ser floppen 10 9 4 i klöver. Mums!
Trodde jag! Jag får motstånd av en norrman som är väldigt lös och aggressiv enligt mina anteckningar, så det är med glädje mina pengar åker in mot mitten. När röken skingrats har han givetvis A8 i klöver för nötterna. Ingen vidare timlön i den turneringen....
Fast i Omahan var den lite bättre! Jag lyckades vinna den på lite drygt tre timmar för en trevlig nettovinst på 3200 euro. Dessutom fick jag tvåla till en engelsman heads-up som var lite stöddig tidigare på finalbordet. Han var ganska tight och när jag var ute och bluffade lite kallade han mig fish då jag inte synade hans reraise ett par gånger.
Tyvärr insåg inte Benjyfish, som han hette, hehe, att hans spelstil inte riktigt passade mot mig heads-up. Jag körde över honom fullständigt och han förstod knappt vad som hände, bortsett från att hans marker tog slut.
Dave "Devilfish" Ulliot som kan få ur sig fantastiska one-liners, även om han börjat bli lite väl gubbsjuk enligt några källor, kläckte den här i Wien för ett tiotal år sedan.
Jag satt och spelade när det hände så jag fick den återberättad av Ken Lennaard. Ken sitter och pratar med Mickey Finn, Devilfish och Nic Szeremeta. Main event på Concorde casino skall starta dagen efter, om jag inte minns fel.
För er som inte känner Nic Szeremeta är det han som startade tidningen PokerEuropa och var även involverad i starten av LateNightPoker som sändes i England och blev en stor succé. Han är även en av europas utan tvekan tightaste pokerspelare.
Eftersom han är såååå tight är han alltid favorit att gå längre i en turnering än exempelvis Devilfish och Lennaard, som föredrar att ta risker i rätt läge för att bygga en stor stack. Szeremeta har hygglig chans att ta sig till prisplats men diskvalificerar sig fullständigt från chansen att vinna, eftersom det bara inte går när man är så feg. Sådan tur med korten kan man bara inte ha.
Hur som helst har Nic en "good feeling". Han känner på sig att han ska vinna main event. De övriga småler lite men, konstigt nog, försöker ingen håna honom för det utopiska i hans förhoppningar. När Nic lämnar sällskapet kan dock Devilfish inte hålla sig längre och utbrister:
"Hans chans att vinna en pokerturnering är ungefär lika stora som att jag ska plocka upp en tandpetare från golvet med mina skinkhalvor!"
Klockrent.
onsdag 24 juni 2009
Äntligen sommar
Jag och Lena tog en lugn dag i solen idag. Vi cyklade ner till Flatensjön och slappade lite i solen. Ingen golfträning idag. I morgon är det möjligt att vi sticker ut till Sandhamn för att kolla båtarna segla iväg till St:Petersburg i Volvo Ocean Race. Micke kanske skulle plocka upp oss med sin båt. Vi får se hur det blir.
Jag spelade två tävlingar online när jag kom hem. I den ena fick jag ett intressant läge.
Blindarna är 100-200 och jag får KK på lilla blinden. En kille i tidig position höjer till 525 och får syn av killen direkt efter. När det kommer till knappen minihöjer han till 1050!
Jag har drygt 7500 i marker och de andra har mer. Det luktar ju mycket AA, men samtidigt...
Online idag är ju väldigt oförutsägbart. Om jag synar kommer bägge bakom att syna och jag blir först att agera mot tre andra där jag inte har en aning var jag står. Floppen kom ett ess så jag hade bara förlorat mina 1050 hade jag valt att bara syna. Men går det verkligen att bara syna med KK i det utsatta läget?
Jag gick i varje fall all-in, fast jag kände olust. De andra två passade och minihöjaren hade givetvis AA och jag åkte ut.
Vad säger ni? Går det att bara syna där?
Emma åkte till kusinerna för en vecka sedan. Tidigare somrar brukade vi ringa åtminstone varannan dag för att prata med henne, men hon var alltid på väg till studsmattan, hundarna, katterna, bassängen osv. så vi bestämde att hon kunde ringa när hon hade lust eller saknade oss istället.
Hon har ringt en gång! På en vecka. Det verkar som om mamma och pappa saknar skitungen lite mer....
Å andra sidan förstår vi att hon trivs bra där nere.
Hittade mer material om golfpubliken i New York.
Johan Edfors klär sig ofta i vita puma-kläder. Påminner en del om Federer i anletsdragen. Han har axellångt hår och trimmat helskägg.
En åskådare ropar till honom: "Looks like Jesus!"
Det hade tydligen ingen bra effekt, eftersom Edfors därefter slår sin putt 3 meter för kort!
Då ropar nästa åskådare: "Looks like Jesus. Putts like Mary!"
Jag förstår att spelarna gillar publiken.
tisdag 23 juni 2009
Kyssinge GK
Med risk för att låta tjatig, sov jag bara fem timmar, kom sent och varvade skitslag med en del riktigt njutbara slag. Fast i golf är det ju så. Även om man spelar sitt livs rond slår man garanterat färre än tio perfekta slag. Men det är ju det som får en att fortsätta försöka. The search of the holy grail.
US Open fortsatte som sagt på måndagen kl 9 lokal tid i New York, vilket betyder 15:00 i svedala. Och Hallelujah! Viasat började sin sändning samtidigt! Que pasa? Någon som vill klättra på Viasats karriärstege?
Nåja, eftersom jag var på Kyssinge fram till femsnåret, ställde jag tv-boxen på inspelning och hoppades slippa höra några uppdateringar på banan. Normalt sett är det inga problem, men till min fasa skulle Matte Forslund göra årsdebut just idag. Dessutom skulle vi spela tillsammans!
Inte nog med det. I klubbhuset stod självklart en tv-apparat och visade direktsändningen. Här krävdes mycket tur och planering för att ducka alla informationskanaler, så att jag i lugn och ro kunde avnjuta golfen hemma.
Givetvis ringde Mattes mobil stup i kvarten och trots att jag var på alerten och hyssjade honom, lyckades han ändå undslippa sig US Open-kommentarer ett par gånger. Han är ju trots allt Matte Forslund, och varför vara tyst när man kan prata?
Ni förstår själva att mitt fokus inte var laserlikt på min egen golf och resultatet var väl därefter, 28 poäng. När vi kom in efter 18:e hålet tackade jag för mig och sprang till bilen, för att slippa höra någon komma ut från klubbhuset ropandes att Tigern sköt 62 och leder med tre slag, eller något liknande.
Europaväg 4 har varit katastrofal att ta sig fram på runt Stockholm den senaste tiden, men jag lyckades köra en snikväg via Alvik, diverse bussfiler, Norr Mälarstrand, Gamla Stan och Sickla för att komma hem smidigt. Jag kände mig riktigt nöjd när jag sjönk ner i soffan. Äntligen upplösningen i US Open!
Min 600-oddsare Hansson hade haft chansen om han hade presterat riktigt bra, eftersom de orutinerade ledarna bägge började trassla till det för sig, men Hansson orkade inte fullfölja. I takt med att Lucas Glover puttade dåligt och Ricky Barnes, den stackaren, slog en mängd skitslag samtidigt som han tog en del hårresande beslut taktiskt, var plötsligt US Open en öppen affär.
När det började dra ihop sig sista nio hålen var hastigt och lustigt Mickelson, Duval, Ross Fisher och även Woods (som låg nio slag efter Barnes när sista ronden påbörjades) inblandade i leken igen. Av alla fantastiska comeback-historier det kunde bli, höll jag på den till synes tråkigaste. Ross Fisher-spåret.
Jag hade nämligen spelat en liten slant även på honom. Till 180 gånger. Han är ofta underskattad som spelare eftersom han ser så spinkig, osexig och menlös ut. Men han slår ganska långt och är en jävel på att putta. Igår puttade han strålande men tyvärr strök många långa puttar precis förbi. Strålande tills han kom till tolvan...
Där lyckades han missa en putt från 3 decimeter! Tre! Three! Tres! Drei! Kolme!
(Ni märker att finnar är ett speciellt folk...)
Man kan inte missa en putt från tre decimeter om man vill vinna en major i golf om man så puttar barfota på en green av glödande kol!
Men det gjorde min häst. Sedan visade han enorm styrka när han slog upp andraslaget två meter från hål på nästa hål (det trettonde, par fem) och satte putten för eagle.
Å andra sidan lyckades han undvika att be Duval flytta sin markeringsslant på 15:e hålet. Jag vet inte vad det var för typ av mynt, men storleksmässigt var det som två ihopklistrade femkronor. Duval ville väl försäkra sig om att hitta den...
Klockrent träffade Fisher myntet när hans putt nått halvägs, mitt på linjen, och bromsade upp bollen så att den stannade 1,5 meter kort. Bra läst, Ross!
Konstigt nog klev alla bakåt och ingen verkade vilja vinna. Duval hade lite otur, Mickelson avslutade förskräckligt och Ross-pojken skakade betänkligt på slutet. Men snart kan han nog övervinna sina demoner och vinna en stor titel.
Lucas Glover kände också av att luften är väldigt tunn och syrefattig när man leder en major på slutet. Han hade svårt att andas ordentligt och ansiktsfärgen var en touch över normalröd, men han lyckades hålla ihop det och vann till slut.
Golfpubliken i USA i allmänhet och New York-publiken i synnerhet, är inte direkt kända för att vara diskreta. Det är lite mer fotbolls-läktarstämning med vrål som: "You da man!" och "Get in the hole!" så fort spelarna slagit iväg bollen 450 meter från hålet.
Förmodligen tycker stockkonservativa brittiska golfspelande gentlemen att det är not very classy, old chap, men New Yorkare kan vara väldigt roliga och kvicka.
Phil Mickelson berättar i en intervju i Golf Digest om när han spelade US Open 2002 på samma bana som i år. Han spelade med en japan som heter Hidemichi Tanaka. Han hade slagit bollen för långt på ett hål och hamnat bakom green. Där brukar man ställa mikrofoner för att få bättre ljudeffekter till tv-bilden.
Mikrofonen var i vägen och Hidemichi lyfte upp den när han skulle flytta den. Då ropade en kille: "Hey, Tanaka, vad sägs om lite karaoke?"
måndag 22 juni 2009
Söndagspoker och golf
Igår startade de livesändningen hela otroliga 30 minuter före utsatt tid.....men då hade spelarna bara varit igång i ett par timmar.
Angående Henrik Stenssons ojämnhet där han ena dagen presterar golf på absolut världsklassnivå, för att nästa dag skjuta runt 80, hade Tobias Bergman på Golf.se en träffande liknelse.
"Att se Henrik Stenson spela golf är som att sätta ipoden på random, blunda och hålla tummarna.
Ofta är det AC/DC som kommer ur högtalarna.
Emellanåt kan det vara Sahara Hotnights.
Men då och då dyker Kalle Jularbo oväntat upp och river av några gamla klassiker, trots att du egentligen trodde att han var raderad från spellistan vid det här laget."
Tyvärr har svenskarna fallit ifrån ju längre US Open pågått. Peter Hansson spelade jag till 600 ggr på vinst innan start eftersom jag tyckte förutsättningarna passade honom, och det började ju bra med en 66:a. Generellt sett är det alltid för högt odds på svenskar på Betfair eftersom så många engelsmän och amerikaner älskar att spela sina landsmän.
Problemet är bara att svenskarna aldrig vinner....ja, om vi inte räknar tjejerna förstås...
Jag passade på att spela fyra online-turneringar framför tv:n. På 24hPokers 50k garanti kom jag åter igen till finalbord. Förra veckan kom jag på 10:e plats. Den här gången kom jag nia. Logiskt sett är det bara åtta veckor kvar till vinst....
Jag kikade lite på var bloggbesökarna kommer ifrån häromdagen. Största delen kommer av förklarliga skäl från Sverige. Sedan har jag ett par vänner som bor i Madrid och på Malta. En hel del besök därifrån. Dessutom är det trafik från bl.a. LA, Vegas och Brasilien. Ja, lite överallt ifrån faktiskt.
Men det roliga var två besök från Kathmandu i Nepal. Svensk pokerspelare på själavandring som letar efter sanningen?
Alltid kul att stå till tjänst!
lördag 20 juni 2009
US Open-helg
Eftersom konkurrensen inte är den hårdaste kom jag tvåa på 76 netto och jag behåller min relativt överlägsna ledning på vår lilla tour. Jag försöker träna så ofta det går, fast jag borde träna mer på det korta spelet, för att det ska lossna ordentligt. Jag känner på mig att jag kan skjuta riktigt lågt om bitarna faller på plats och jag vågar vara fri i min rörelse på banan. Det kommer, vänta bara.
Vi slapp nästan regn helt. Först på de tre sista hålen kom det en skur, men regnet skulle ställa till problem senare, visade det sig.
På kvällen skulle nämligen första dagen i US Open visas på Viasat golf och golfdåre som jag är hade jag sett framemot det som ett barn på julafton. Men så var det regnet. Det formligen vräkte ner över New York där tävlingen spelas så de var tvungna att avbryta för dagen innan halva fältet kommit ut på banan. Antiklimax.
Efter det har de försökt pussla ihop och komma ifatt schemat genom att komprimera fältet och speldagen. Viasat golf har då svarat med att visa gamla repriser av andra tävlingar på eftermiddagarna, eftersom det verkar vara omöjligt att visa flexibilitet, innan deras sändning startat på kvällen som planerat. Ett försvar brukar vara att de inte kan sända förrän amerikanerna börjar sin tv-sändning. Jag vet inte vad det är för klåpare som sitter på Viasat, eftersom jag kollat på websändningar i många timmar innan Viasat kommit igång. Tyvärr är ju inte bildkvalitén densamma när man strömmar från nätet. Jag tror inte Viasats golftittare som betalar 100 kronor i månaden för golfkanalen dansar runt midsommarstången av lycka.
Tännk om det satt handlingskraftiga människor på rätt positioner här i samhället istället. Vad världen skulle upplevas mycket smidigare.
Det kommer inte att bli mycket poker i helgen pga golfen. (Jag sa ju att jag är en golfdåre). Möjligtvis lite söndagsturneringar i morgon kväll då det ser ut som att US Open inte avgörs förrän på måndag.
Jag ringde hem till min syster häromdagen, varpå hennes nio-åriga son svarade.
Jag: "-Hej det är Peter. Är mamma hemma?"
Systerson: "Nej, hon har åkt iväg.
Jag: "Vet du vart hon åkte?"
Systerson: "Jaa."..... Följt av tystnad.
Jag: "Var är hon då?"
Systerson: "Hon är borta!"
Ibland vet man inte om de bara är barn eller om det gör det på rent jävelskap...
onsdag 17 juni 2009
Hårda killar
Tydligen skulle min syrra skaffa en häst till dottern så Emma längtade extra mycket att få åka iväg. Annars består husdjuren mest av katter och hundar och det passar ju rätt bra. Jag tror aldrig jag träffat någon som älskar djur så mycket som Emma. Tyvärr är hon lite allergisk mot pälsdjur därför kan vi inte ha något eget djur, men en månad om året får hon sitt lystmäte.
Hundarna är två rottweilar varav hannen, Jack, är den största rottweilern jag sett. Det skulle inte förvåna mig om han vägde 60-70 kg. Han är en stenhård tuffing som älskar att jaga bilar och om någon stackars katt eller hare är lite ouppmärksam knäcker han ryggraden på dem med ett hugg. Det är rätt fascinerande att se sin dotter på knappt 30 kg helt orädd kommendera runt honom.
Djur har en mycket starkare förmåga att känna av fara eller rädsla än vi människor. Vår känsla var säkert jämförlig för tusentals år sedan när vi fortfarande levde i det vilda, men den har ju avtrubbats en del sedan dess.
När den fruktansvärda tsunamin slog till i asien för ett par år sedan var det ganska slående, upptäckte räddningspersonalen. De hittade inte ett enda dött djur någonstans. Alla djuren hade känt av vad som var på gång och försvunnit upp på högre mark, bort från faran vid stranden. Fåglar, elefanter, hundar, katter, råttor. You name it. Alla var borta.
När vi firade jul några år tillbaka hos min syster råkade Jack komma in i huset. Normalt släpps han aldrig in, det kan bli mycket städjobb om han kört en räd efter någon harstackare på en leråker. I rummet stod jag, min syster Katarina, hennes man och min flickvän Lena. Jack vet att han är dominerad av tre av oss, men kände direkt att Lena hade väldigt stor respekt för honom. Genast gav han ifrån sig ett par provskall i riktning mot Lena.
Katarina röt åt honom att vara tyst och ursäktade sig med att han aldrig gjort så tidigare i hennes närhet. Men jag förstår Jack. Han ville också visa att han kunde bestämma lite, antar jag. Han är ju trots allt en hårding.
Tänk om man själv kunde anamma den förmågan att känna av rädsla vid ett pokerbord. Ojojoj, vad livepoker skulle bli mycket lättare.
Efter att vi skickat iväg Emma från Arlanda åkte vi till Råkultur, ett sushi-ställe på östermalm som fått lysande kritik. Maten var väldigt bra om än små portioner, men det var mycket vackert paketerat och framställt. De har lagt mycket möda på tekoppar och andra detaljer. Otroligt läckert. Rekommenderas starkt!
Kvällen avslutades med att vi åkte till Sickla bio och såg "Terminator Salvation".
Gillar man RIKTIGT tunga actionscener kombinerat med Christian Bale bör man inte missa den. Faktum är att birollsinnehavaren, spelad av Sam Worthington, är ännu tyngre vad det gäller actionbiten.
Tyvärr håller inte filmens manus. Dialogen är inget vidare och de ologiska vurporna är många. Jag känner det mer när jag fått lite distans, för när man sitter i salongen blir man, nästan, fullständigt uppslukad av all action. Ändå tycker jag att det var värt besöket, för filmen är hård. Och jag och Bale är ju hårda killar....
tisdag 16 juni 2009
Pokerklubbar i stan
Dessutom hade han utannonserat bountys till den som slog ut någon av de tre små fiskarna Rahmn, Henriksson och honom själv. Eftersom de sällan överlever mer än ett par nivåer gäller det att ha tur och komma vid samma bord. Nu hade jag inte det utan kom inte ens i samma rum. Vissa kan iofs tycka det är skönt eftersom Norinder brukar hålla sådan låda.
Jag gillar å andra sidan när det är lite underhållning och en sak är säker, Micke kan underhålla. Ni skulle ha upplevt när han spelade sten, sax, påse i Tallinn. Det var absolut världsklass på den showen. Jag hade gladeligen betalt inträde för att se på. Jag hoppas han ställer upp i SM i S,S,P som går i oktober. Då anmäler jag mig också!
Fast Micke var ovanligt tyst igår. Han måste haft en del annat att tänka på.
Eller så berodde det på hårdrocksbandet som repade i lokalen intill så att väggarna skallrade...
KlubbParti har funnits i några men det var första gången jag besökte stället. Min bedömning av klubben får väl sammanfattas till: Hardcore för pokerentusiaster.
Turneringen var dock väldigt välskött och strukturerad. Totalt 63 spelare, varav en hel del kändisar samt hela klientelet från Carlos i Sumpan, ställde upp.
Jag provade ett par riktigt bra bluffar på ett par riktigt bra floppar. Tyvärr hade moståndarna riktigt bra händer samtidigt...
Jag överlevde ungefär tills halva fältet var kvar innan polletterna tog slut. Då var de tre små fiskarna utslagna sedan länge, ingen var väl förvånad, och någon annan satt och gottade sig på deras bountys.
Efteråt ville Brynja och Linda åka till Gamblerz vilket är en nystartad klubb i Stadshagen. Jag körde dem dit och passade på att själv ta en titt. Det var fräscht och relativt rymligt. Det kan nog bli riktigt trevligt där när de får igång lite mer spel.
Vi var lite hungriga och då pizzabitar eller mikropasta inte riktigt är min "cup of tea" åkte vi till Rolfs kök på Tegnérgatan som har öppet ganska sent. Både Linda och Brynja är rätt sköna och oblyga tjejer så vi hade riktigt roligt där i ett par timmar.
Ja, jag hade det i varje fall...
Nu är jag lite mer uppdaterad på vad snubbarna i den svenska pokerdammen har för sig när de får syn på lite snäva klänningar och urringningar.
måndag 15 juni 2009
Alenius vinner armband!
Helt underbart att en så skön och genomschysst kille får lite framgångar. Han är en sådan där kille det aldrig känns stelt med, när man står och småpratar lite. Ja, ni vet vad jag menar. Alltid lika trevlig med skön humor och stort hjärta. Hoppas att det blir en ketchupflaske-effekt så att han vinner riktigt mycket pengar.
Stort grattis Tompa!
Anna Nordqvist visade iskyla och självsäkerhet hela avslutningsronden, missade inte en fairway på utslagen och hennes seger var egentligen aldrig i fara. Mycket imponerande!
Att hon bara är 22 år och inte så van vid uppmärksamheten märktes först när hon slagit i sista putten. Hon verkade helt chockad när hon sakta började inse vad hon åstadkommit.
När intervjuaren försökte få henne att berätta lite kom det mest: "-Jag tog ett slag i taget och försökte att ha kul på banan" om och om igen.
Nästa gång hon vinner, och det kommer fler gånger, kommer hon nog att kunna slappna av mer. Även under intervju och inte bara på golfbanan.
Gay höll stånd!
Var bara tvungen att få med den rubriken....lol. Brian Gay lyckades hålla hela vägen på PGA-touren och vann i överlägsen stil. Hans andra seger i år och bästa säsong någonsin.
Gay är väl ett fint namn som betyder lycka och glädje, men det har ju fått en viss dubbeltydlighet de senaste decennierna. Man anar att det orsakar viss munterhet ibland. Men det är ju bara "gay".
Hans föräldrar hade i varje fall sinnesnärvaro att döpa honom till Brian och inte Dick, eller Sylvester...
Stensson missade sin tredje raka kvalgräns och man undrar ju hur formen är.
US Open börjar på torsdag. Tiger Woods står i 3 gånger pengarna för vinst. Närmaste konkurrent i oddslistan är Geoff Ogilvy. Han står i 20 ggr!
Jag har ALDRIG sett en så stor skillnad tidigare. Tigern har lite bita i.
Stensson står i 55 ggr om man tror att han kan tända till nu när det är major-dags. Han är trots allt rankad sexa i världen.
Äntligen har det slutat regna i huvudstaden. Fast det strilade väl bara konstant i två dagar. Eller var det tre?
Jag slår vad om att solen skiner lite mer på Alenius i Vegas för tillfället...
Lillbrorsan ger sig på en irändsk bunker. I solsken och fläktande vindar...
Jag visar hur det ska gå till. Märk att jag har mycket svårare läge...det är betydligt brantare än vad kameran visar. Fast det är ju en baggis för en golfare av min rang...
Söndagsarbete
Spelade 5 turneringar och 2 supersatelliter. Jag kom i pengarna i två av turneringarna.
I Unibets 150,000$ garanti kom jag till finalbord av 1162 startande! Tionde plats gav 1350$, sedan ökade det med c:a 1000$ per placering till 5-6 plats. Förstapris var 37,500$.
Jag låg på 4:e plats med 513k i marker. Det var 10 spelare kvar. Blindarna var 12,000-24,000. En ganska lös kille från Jedlina höjde till 55k. Jag hade QQ och funderade en liten stund innan jag gick all-in med mina 513k. Jedlina-grabben blixtsynade med AK.
Floppen kom dam...JAAA....knekt, tio...NEEEEEJ!
Hur kan han få floppa stege samtidigt som jag får triss? Sjukt!
"-Para bordet!" Väser jag.
Turn en kung. Nu får jag delning på ess med.
"-Para, för helvete!"
River en nia och kvällens största pott går till Jedlina. Jag får nöja mig med 1350$ efter 6,5 timmes slit. Fy fan!
söndag 14 juni 2009
Första pausen
Tänkte bara nämna lite golf. Det måste vi ju ha i den bloggen.
Anna Nordqvist leder en major på LPGA-touren med två slag inför sista dagen. Hon är 22 år och spelar sin första major som proffs. Jag har kikat lite tidigare i helgen och det ser mycket bra ut. Hon är väldigt stabil i det långa spelet, och hennes puttning...jag säger bara WOW!
Vilken attityd! Inte en putt för kort, och alla enmeters-puttar som hon får i retur bara stänker hon i. Stenhårt i bakkanten av hålet!
Jag tror Stensson skulle mörda för den inställningen och säkerheten....
Hygglig start
Förste killen har redan hunnit dubbla upp till 20k. Han funderar en stund och går all-in. Han har KK. Nästa gubbe synar 10k med AK. Jag synar med mina 10k.
Floppen kommer tre hjärter. AK har hjärter kung...
Tack och lov har jag hjärter ess! Ett hjärter till kommer på turn och jag har tripplat upp till 30k. Tackar!
Blöt morgon
Ett engelskt ordspråk lyder: "Be careful what you wish for. You might get it."
Grattis till Pittsburgh!
Att lyckas slå Detroit på bortaplan i en avgörande match är stort. Det verkade som om rödvingarna var mer tagna av stundens allvar och kanske allas förväntningar, så de fick inte alls igång sitt vägvinnande spel. Pingvinerna ledde med 2-0 och trots ett flertal powerplay för Detroit såg det ut som om Pittsburgh skulle hålla undan.
När det var 6-7 minuter kvar drog svenske backen Jonathan Eriksson in ett rungande slagskott från blå linje och sedan var det full rulle. Kronvall prickade ribban klockrent och Lidström var tiondelar för sent ute för att kvittera i slutsekunderna.
Ruskigt spännande men inte orättvist, även om jag höll på Detroit.
Senast jag var nere i Madrid såg det inta så bra ut ekonomiskt. ALLA byggprojekt var lagda på is och folket var väldigt nedstämda och pessimistiska. Real Madrid verkar inte bry sig särskilt mycket om någon så kallad finanskrasch...
Mitt älskade Man United får en MILJARD för en spelare. Visserligen var Ronaldo bäst i världen. Speciellt som han spelade förra säsongen, då han var outstanding, men en MILJARD! Sjuka pengar. Jag blev faktiskt inte förvånad eller besviken.
Han är ju en fantastisk spelare som skapar massvis med chanser och mål, men samtidigt har han utvecklats till en gigantisk gnällspik, och jag orkar inte se alla hans gester och viftningar med armarna längre. Tydligen tänker sir Alex spendera hela miljarden på spelarinköp. Ska bli kul och se vad det blir.
Det lär ju inte bli några video-juggar.....
fredag 12 juni 2009
Swinging in the rain
Jag slapp en bot och som bonus var bilen nytvättad.....okej, nysköljd.
Jag säger "GL" till ägaren av den här bilen när han ska ut och köra i regnet.
Väl ute på rangen var det full aktivitet!
För er som inte spelar golf är det den klubban man slår längst med. På en vanlig drivingrange ligger 99% av alla bollar mellan 50 och 220 meters avstånd från utslagsmattorna, dit medelsvensson brukar slå dem.
Jag slår lite längre. Bollkallarna brukar inte se helt nöjda ut när mina drivar landar på 250-270 meters avstånd när de kör omkring på tvåhundringen...
Men jag är inte elak. Jag brukar ta med mig den tomma hinken tillbaka till bollautomaten, så de får mindre jobb.
Ikväll vilar jag från poker. Det får bli någon film med Lena innan matchen med stort M börjar inatt kl 2.
- Det blir som att spela en OS-final, där precis allt står på spel.
- Stora matcher är speciella och det här är en av de största jag spelat.
Sagt av Nicklas Lidström
Inga små ord av den störste backen i Sverige, kanske i världen, genom tiderna.
Kompensation
Kom längst i omaha-turren. På 14:e plats med 12 priser. Heja.
Inga summor att tala om dock. Det är bättre att spara turen till de riktigt stora vinsterna. Någon EPT eller så.
Jag märkte att det blev skillnad i layouten beroende på om man använder explorer eller firefox som webbläsare. Själv använder jag firefox. Ska försöka trixa när jag lägger in bilder så att det inte ser allt för konstigt ut. Hoppas ni har överseende.
Jag skrev ett mail till Per Hildebrand angående serverkraschen i söndags. Per har tyvärr inget med Entraction att göra längre.
Per använder iofs nog frasen: Tack och lov..
Han gav mig dock goda råd hur jag kunde gå till väga om jag ansåg mig vara felbehandlad. Helt plötsligt kom det in 500 euro som kompensation på mitt konto från 24h:s support. Läskig timing!
Storebror lyssnar...
Det känns inte som om 500 euro var det rätta värdet med tanke på min markerstapel i det skedet av turneringen, men jag orkar inte tjafsa och de har ju trots allt visat lite god vilja. Saken är utagerad för min del.
torsdag 11 juni 2009
Troxhammar
Sov som vanligt bara fem timmar innan golfen idag, men av någon konstig anledning var jag på klubben 45 minuter innan start. Jag hann både ta en macka, värma upp med en hink på drivingrangen och övningsputta.
Troxhammar var ganska lätt så jag fick bara två slag. Första nio spelade jag okej. En del kanonslag varvat med ett par riktiga skitslag. Närspelet var dock i trim och jag puttade bra så jag gick bara ett över par, på min hcp.
Sista nio började bra men helt plötsligt slog jag några riktigt dåliga slag och fokus bara försvann. Jag avslutade visserligen med birdie men fick bara ihop 13 poäng in, vilket gav mig 31 totalt. Erland lyckades kämpa sig förbi trots idel socketar och duffar och fick 32 poäng. Ahlbom hade väl inte någon av sina bästa dagar. Han är en notorisk slicare men idag vek han över handlederna innan träffen vilket medförde att han quickhookade istället.
Ni kan ju föreställa er var bollen hamnade när han normalt siktar 20 meter vänster om fairway och idag kraftigt skuvade den ÄNNU MER VÄNSTER. Vi kan säga att han var poängmässigt distanserad av mig och Erland.
Erland hade väl en svag förhoppning om seger, men när vi kom in hade alla i bollen framför fått 35 poäng! Vi var bara 6 spelare idag igen. Ja, ni förstår själva hur lätt banan var när Ola "ont överallt", Lövet "slår upp hela tee" och Jegis med golfmoppen alla hade gått bara ett slag sämre än sitt handicap....
Just nu sitter jag och mumsar på en sallad samtidigt som jag spelar ett par nätturneringar. Jag säger bara Manchego-ost. Jävlar i havet vad gott det är!
Fick alldeles nyss in en revansch-slowroll på BentBur när jag fick kåk på sista. Hehe. För tillfället har jag sista skrattet...
onsdag 10 juni 2009
Kvitterat
Det ska mycket till för att jag ska missa den!
På eftermiddagen hade Emma terminsavslutning i ridskolan med diverse lekar, typ midsommarlekar med sked o potatis, snurra runt ett spö, leta efter sockerbit i mjöl etc. Jag försökte ta lite bilder men eftersom jag samtidigt skulle agera funktionär med att hjälpa tjejerna upp på hästryggen blev det inte så många bra bilder.
Emma käkar kex o försöker vissla.
Ungefär som då jag skulle fotografera när delfiner hoppade runt vår båt på någon semester. Det blev mest...hav. Men havet var ganska fint med solljuset i bakgrunden.....
Därefter åkte jag till rangen och slog lite bollar. Det kändes fortfarande bra. Vi får se hur det blir i morgon på Troxhammars GK. Det blev bara två hinkar så att jag skulle hinna hem till Sverige - Malta. Bortsett från en kvart i andra halvlek var spelet inte mycket att hänga i julgranen. Mycket slarv och felpass, men fokus var väl inte hundraprocentigt med tanke på det lätta motståndet.
Jag läste på svt text-tv att: "Malta var dock nära att ta ledningen i första. De fick en trippelchans där Andreas Isaksson briljerade i mål."
Allvarligt talat. Vad förstår den skribenten om fotboll?
Till att börja med kastade Isaksson ett uselt utkast till Svensson som direkt togs om hand av maltesernas Muscat. Sen sköt han lååångt utifrån och istället för att tippa skottet till hörna satte Isaksson bara upp handen för en fösning rakt ut framför fötterna på framrusande maltes. Eftersom det var just en maltes och inte en hygglig fotbollsspelare blev det inget mål då denne inte lyckades lyfta bollen över en liggande målvakt.
Sannerligen briljant!
Det verkar inte som om sammanhållningen är den bästa i laget, för den delen. När ska Lagerback avgå?
Jag spelade tre nätturneringar efter bollen. I den första åkte jag ut hand nummer två med AA mot KK. Inga problem. Upp med en kung bara.
I nästa turnering spelade jag längre och där hade jag bara otur.
I den tredje turneringen gick jag ännu lite längre. Mörkarna var 150-300. Jag hade 12000 i marker och höjde till 850 på knappen. Stora mörken höjde tillbaka till 2800 (han hade lite mer marker än jag). Jag höll AQ. Vi hade bråkat med varandra en del tidigare så hans höjning behövde inte betyda att han hade en stark hand. Jag höjde tillbaka till 7700 varpå han gick all-in.
Nu var det inte så kul att sitta med AQ längre men oddsen gjorde ju att jag självklart synade. Givetvis visade han KK.
Men den här gången hade jag inte otur. Tvärtom! A 5 5 på floppen, följt av en sexa på turn och helt plötsligt var Röt-Peter nästan chipleader i turneringen med drygt hundra gubbar kvar.
Ja, om det inte vore för den lilla detaljen att en kung dök upp på sista kortet.
Man kan ju inte ha röta jämnt...
Jag återkommer efter golfrundan i morgon.
Slowrollad online
Vi var 11 spelare kvar. Jag hade precis förlorat en stor pott med 88 mot AQ mot BentBur som dubblade upp på min bekostnad. Nu hade han 80k och jag bara 13k kvar. Blindarna var 1500-3000. Någon hand senare funderade knappen en stund, sen gick han all-in med 63k. Han hade AQ. Jag hade 77 på lilla blind och synade all-in.
BentBur i Big Blind Började Begrunda. Och fundera. Och grubbla. Och grunna.
När tiden nästan var ute tänkte den gode Bent att: "Nä, jag måste nog gå all-in jag med" Och, TADAA!
Bent visade självklart upp två ess. MOAHAHA!
Hans kväll var räddad oavsett utgången i turneringen. Är livet inte underbart?
Jaja, om en dryg timme börjar hockeyn, så min kväll är också räddad.