Jag spelade fyra småturneringar ikväll. I två av dem åkte jag ut med floppad triss när motståndaren köpte hålstege på sista. Den turneringen jag överlevde längst i var faktiskt på Entraction. Jag hoppades väl att deras server skulle krascha igen....
Vi var 11 spelare kvar. Jag hade precis förlorat en stor pott med 88 mot AQ mot BentBur som dubblade upp på min bekostnad. Nu hade han 80k och jag bara 13k kvar. Blindarna var 1500-3000. Någon hand senare funderade knappen en stund, sen gick han all-in med 63k. Han hade AQ. Jag hade 77 på lilla blind och synade all-in.
BentBur i Big Blind Började Begrunda. Och fundera. Och grubbla. Och grunna.
När tiden nästan var ute tänkte den gode Bent att: "Nä, jag måste nog gå all-in jag med" Och, TADAA!
Bent visade självklart upp två ess. MOAHAHA!
Hans kväll var räddad oavsett utgången i turneringen. Är livet inte underbart?
Jaja, om en dryg timme börjar hockeyn, så min kväll är också räddad.
9 månader sedan
2 kommentarer:
Livet är underbart dom gånger man drar ut AA-slowers !!
Det var skönt på den tiden när man inte visade händerna i liveturnering då man var all-in. Då kunde man slowrolla tillbaks när man köpt ut någon man visste försökte slowrolla. Those were the days...
Skicka en kommentar